Hög- och lågkonjunktur

Ekonomin i ett samhälle går i vågor, cykler, och ibland är det goda tider, ibland är det dåliga tider. På 70-talet när jag växte upp då var det lågkonjunktur minsann, vi små barn gick runt i Staffanstorp och led. Sen flyttade jag till Lund på 80-talet och då var det högkonjunktur. Nu är det ju inte så enkelt att hög- eller lågkonjunktur beror på var jag bor. Det beror på inflation och efterfrågan. 

Hur då? När priserna stiger för mycket för att inflationen tillåts stiga så för färre och färre råd att konsumera. Då minskar efterfrågan och arbetslösheten ökar. Folk blir fattigare och fattigare och går till sist runt i Staffanstorp och lider. När färre handlar så minskar inflationen och till sist så har grejorna blivit så billiga i affären att till och med fattiga lärare kan handla. Då stiger efterfrågan, priserna stiger och alla kan hoppa runt som glada små smurfar i Lund istället. Det har blivit Högkonjunktur igen. 

Video

Details

Last Updated: 08 May 2020

• S19DSH

Arbetslöshet

Arbetslöshet kan egentligen vara fyra olika sorters arbetslöshet. 

1. Konjunkturarbetslöshet. I lågkonjunktur så går arbetslösheten upp. Vissa branscher är mer drabbade än andra därför att när vi blir fattigare så skär vi ner på sådant som vi inte tycker är nödvändigt längre. Då minskar efterfrågan i sådana branscher. Vi kanske inte går på restaurang eller bygger om lika mycket t ex. 
2. Strukturarbetslöshet. När vissa branscher eller hela sektorer av ekonomin inte längre är lönsamma så ökar arbetslösheten. I Sverige hade vi tex på 60-talet en väldigt stor verkstadsindustri som tillverkade bilar och båtar men under 70-talet så blev vi utkonkurrerade av asiatiska länder och den kunskap som de arbetarna besatt var inte längre efterfrågad. Den här typen av arbetslöshet är besvärligare och tar fler resurser att lösa för ett samhälle. 
3. Säsongsarbetslöshet. Många branscher är säsongsberoende, det bästa exemplet är väl turismnäringen. 
4. Friktionsarbetslöshet. Den här typen av övergående arbetslöshet som uppstår när människor byter sysselsättning är omöjlig att få bort och ganska harmlös. Det är också anledningen till varför vi i ett samhälle aldrig kan ha noll arbetslöshet. Ett par procent kommer vi alltid att ha. 

Details

Last Updated: 07 May 2020

• S19DSH

Räntan

Räntan är ekonmins viktigaste styrmedel. Förra lektionen så arbetade ni med inflation. Ni kunde se att det är skadligt för ekonmin att pengarna tappar i värde. 

Räntan är ett av de effektivare medlen vi har att hålla inflationen på en bra nivå. Räntan påverkar två viktiga saker i ekonomin; den första är vad det kostar att låna pengar, den andra är vad du tjänar på att inte konsumera nu utan spara dina pengar. 

Om det är dyrt att låna pengar så låter du bli att köpa dyra saker och konsumera på kredit. Du snålar helt enkelt med dina inköp. Om du snålar så släpper du ut mindre pengar i kretsloppet. Mindre vatten rör sig mellan badkarlen. Om det är billigt att låna så konsumerar du mer. Om det kostar 100 kr / året att låna 10 000 till en ny dator så kanske du slår till. Om det kostar 1000 kr så är det inte lika intressant. 

Pengar i ekonomin sprider sig ju. Om jag handlar för 100 kr på ICA så får ICA-handlaren 100 kr som hen kan betala lön till fruan i charken med 80 kr, hon tar sina 80 kr och lägger 50 kr på en pilsner på stan, krögaren tar 30 kr av dem och lägger på snask och så vidare och så vidare. Pengar rör sig i ekonomin helt enkelt. Detta kallas Multiplikatoreffekt. Pengarna multiplicerar sig i ekonomin, som ringar på vattnet. Om du låter bli att handla för 100 kr på ICA så stryper du hela den kedjan. Alltså är minskad konsumtion ett sätt att få mindra vatten att röra sig i rören i vårt kretslopp. Ju mindre pengar som rör sig desto mindre inflation. Om vi konsumenter inte efterfrågar varor och tjänster minskar efterfrågan och priserna går ner. Då minskar alltså inflationen. 

Om räntan höjs så minskar alltså inflationen genom att konsumtionen minskar. 

Om efterfrågan minskar så minskar företagens vinster. Då behöver de inte lika många anställda. Alltså ökar arbetslösheten. Om arbetslösheten ökar så blir fler fattiga och då är det fler som inte kan konsumera och då minskar efterfrågan ytterligare. Alltså kan effekten av en räntehöjning få effekten att inflationen minskar men arbetslösheten ökar. 

För FÖRETAGEN fungerar räntan likadant. En ökad ränta gör att det blir dyrare att låna till att bygga en ny fabrik, eller anställa fler personer, och då minskar företagens efterfrågan på tjänseter och varor, och då minskar de konsumtionen i samhället. Vidare så ökar arbetslösheten om räntan höjs. Hur då? 

Jo, det blir ju färre anställda eftersom företagen inte lånar till investeringar. 

Både företagen och hushållen är gladare i att spara om räntan är hög. Om man sparar så konsumerar man inte just nu. Då minskar man alltså sin konsumtion. Och då går inflationen ner. 

Räntan i Sverige bestäms av Riksbanken. Rent tekniskt är det lite klyddigt, men om man ska förklara för en Staffanstorpare så kan man säga att ränteläget i landet bestäms av vilken ränta Riksbanken tar av affärsbankerna när de lånar ut pengar till dem. Riksbanken tar alltså en ränta av SEB som tar ränta av dig. Om Riksbanken tar 10 % av SEB så får de ju ta minst 10,01% av dig för att få ihop till julfesten. 

Video som förklarar detta:

Fråga:

Hur hög är räntan idag? Leta på Riksbankens hemsida.

Varför är en räntehöjning ett effektivt sätt att få ner inflationen? 

Vad händer med företagens investeringar om räntan sänks?

Ger en höjd ränta en ökad eller minskad arbetslöshet? 

Details

Last Updated: 23 April 2020

• S19DSH

Inflation – Vad är det?

Vad är inflation?

Inflation finns i ett lands ekonomi när priserna stiger på de flesta varor i landet under en viss tid. Normalt räknar med inflation per månad, per kvartal och per år.

Inflation räknas alltid i procent. Just nu, april 2020, är inflationen 0,6%. Inflation är att en vara blir dyrare för att pengarna har tappat i värde.

Exempel:

I januari 2019 så går vi ut och köper en varukorg bestående av livsmedel, kläder, hygienprodukter och andra basvaror. För denna varukorg får vi betala 10 000 kr. 

I januari 2020 går vi ut och köper EXAKT samma varukorg. Nu får vi betala 11 000 kr.

Vad har hänt? Jo priserna har stigit med 1 000 kr eller uttryckt i procent

1000/10000 = 0,1 = 10 %.

Vad innebär det?

Jag tjänar drygt 30 000 kr/mån, om priserna på de flesta varor i Sverige har stigit 10 % så har min lön minskat i värde med 10%. De 30000 kr jag fick i lön i januari 2019 är i januari 2020 inte längre värda 30 000 kr. Varför det? Jo, jag har ju blivit av med 10 % i köpkraft, alltså min möjlighet att förvandla mina pengar till varor och tjänster i form av dyra cigarrer, fina middagar och presenter till mina barn har ju blivit 10 % dyrare. Alltså är inte mina 30 000 kr lika mycket värda.

Att jag ska arbeta lika mycket för mindre pengar är helt otänkbart för mig, jag som är så intelligent och duktig, jag ska banne mig inte göra mer, snarare mindre jobb för mer pengar. Jag kommer att kräva mer i lön och det ger ju att företagen måste ta ut högre priser och det ger en inflationsspiral.

Varför blir det inflation i ett samhälle?

Det finns 3 stycken anledningar till att inflation uppstår i en ekonomi:

1)    Importerad inflation. Vi säger att i den varukorgen som vi handlade för 10 000 kr i januari 2019 kom hälften av varorna från Tyskland. Om priserna Tyskland har en inflation på 20 % så händer följande:

a.     Hälften av varorna (0,5 * 10 000 = 5000 kr) har ökat i pris med 20 %.

b.     Alltså kommer dessa varor att kosta 1,2 * 5000 = 6000 kr i januari 2020.

c.     Korgen kostar nu 11 000 kr.

d.     Vi har alltså importerat inflation från Tyskland.

2)    Mängden sedlar / pengar i samhället har ökat. Värdet på en krona bestäms av hur mycket varor och tjänster vi kan ”växla” in emot en krona. Om jag får en tusenlapp av en tant på stan, så blir jag ju inte glad för att jag tycker att själva sedeln är så rasande tjusig att jag vill ta hem den och titta på den med beundrande ögon. Dag Hammarskjöld som pryder sedeln tycker jag dessutom är fulsnygg som bäst, om det bara var sedeln jag blev glad för skulle jag i så fall bli mycket gladare för en tjuga som pryds av Astrid Lindgren, världens bästa tant ju. Nä, vet ni vad, anledningen till jag blir glad för tusenlappen är ju att den är värd just tusen kronor. Med min nya tusenlapp kan jag handla någon av alla de miljoner olika objekt som finns i varuhusen.

Om vi nu tänker oss att Stefan Lövén får för sig att han ska trycka massa pengar och ge till folk så att de ska sluta gnälla på honom hela tiden, vad skulle hända då?

a.     Jo, han ringer till riksbanken och lurar med dem, de ringer till sedelpressarna och börjar tillverka en ny tiomiljonerkronorssedel prydd med ett motiv med Stefan i badbrallor och simring.

b.     Alla i Sverige får sen en ”badbralla” och går till affärerna för att handla.

c.     ”Jippie !, Det här var banne maj guttare än plättar, å plättar som e så gutt” säger Åhléns ägare när han märker att hela affären tömdes på en eftermiddag. Samtidigt tänker han att jag ska nog höja priserna avsevärt till imorgon och se om det säljer lika bra då.

d.     Han höjer priserna och inflation har uppstått.

3)    Pris-löne-spiral. Inflationen ökar därför att fackförbund inom stora yrkeskategorier driver igenom löneökningar för sina anställda. Vi tänker oss att alla anställda inom den offentliga sektorn skulle få ett lönelyft på 100 %, då skulle det vara slutgnällt på alla lärare på ett tag t ex. Vad händer då?

a.     Jo om alla offentligt anställda skulle få dubbla löner så måste ju de ökade lönekostnaderna hämtas någonstans ifrån, vi kunde ju inte trycka ”badbrallor” för då blev det ju inflation.

b.     Var ska vi få pengar till den offentliga sektorn ifrån, jo vi får antingen höja priset eller höja skatten. Alltså antingen så lägger vi mer skatt på folk, så att den lön de får ut blir mindre värd eller så höjer vi priserna på de tjänster som den offentliga sektorn erbjuder.

c.     Vi höjer priserna! Matkortet kostar från och med nu 18 000 kr per termin och skåpen får ni hyra för 10 000 kr om året.

d.     Detta blir en kalldusch för era föräldrar som kommer att gå till sina arbetsgivare och kräva löneförhöjning.

e.     Vi har fått Inflation!

Hur kan man då undvika inflation?

1)    Genom att juxa med växelkursen så kan vi motverka importerad inflation. Problemet med det är att det ställer till en massa bekymmer för företagen i Sverige som är jätteberoende av växelkursen. Vi ska titta mer på vilka problem ett trixande med kursen ställer till.

2)    Riksbanken är jättenoggranna med hur mycket pengar som trycks.

3)    Löne- eller prisstopp införs. Riksdagen förbjuder helt enkelt ökande löner och priser. Problemet är självklart att detta är inte speciellt populärt bland företagen, dessutom ställer det till oerhörda problem med utbuds- och efterfrågeöverskott på många varor. Den främsta anledningen till att kommunisterna aldrig lyckades i sin ekonomiska politik var att de försökte styra priserna.

4)    Riksbanken styr med hjälp av räntan. Ni kan läsa om detta i det andra häftet.

Christian förklarar:

OK, vi låter Klas förklara också då:

Frågor.

Hur uppstår inflation?

Varför är inflation så himla dumt?

Varför leder hög inflation till ännu högre inflation?

Kan regeringen och riksbanken sänka inflationen? Hur?

Details

Last Updated: 16 April 2020

• S19DSH