Adjunktens olika sidor

Adjunktens olika sidor

Hej, tro det eller ej men du har faktiskt blivit utsedd till Sveriges finansminister. Glad i hågen så ska du nu ta dig an ditt nya värv.

Landet har ju ett antal ekonomiska problem som du behöver lösa. För att du överhuvudtaget ska kunna fixa detta så behöver du tillgång till lite siffror.

Användbara siffror:

Efter att ha tittat på dessa siffror så springer du på en näsvis reporter från Aftonblaskan, som genast börjar frågar ut dig. Frågorna han ställer, och som du ska besvara är:

  1. Är Sverige i en hög- eller lågkonjunktur nu? Bevisa ditt påstående med tre olika siffror.
  2. Hur ser du som Finansminister på arbetslösheten idag? Vad ska göras för att sänka den?
  3. Är det några speciella grupper i samhället som är speciellt utsatta för arbetslöshet i Sverige? Vad ska du göra åt det?
  4. Ska Sverige höja eller sänka inkomstskatterna? Argumentera för din slutsats med hjälp av siffrorna.
  5. Är Sverige på väg in i en lågkonjunktur? Hur går det för svensk exportindustri?
  6. Den svenska kronan är svag både gentemot Dollarn och Euron, påverkar det din åsikt om exportindustrin?
  7. Reportern påstår nu att det är möjligt att den svenska kronan alltid är svag. Förklara för honom att han har fel.
  8. Förklara också för honom hur en räntehöjning i Sverige skulle kunna leda till att den svenska kronan stärks.

Max tre sidor text, minst en sida. Lämna det på Vklass och lycka till.

Details
Hits: 447

Hög- och lågkonjunktur

Ekonomin i ett samhälle går i vågor, cykler, och ibland är det goda tider, ibland är det dåliga tider. På 70-talet när jag växte upp då var det lågkonjunktur minsann, vi små barn gick runt i Staffanstorp och led. Sen flyttade jag till Lund på 80-talet och då var det högkonjunktur. Nu är det ju inte så enkelt att hög- eller lågkonjunktur beror på var jag bor. Det beror på inflation och efterfrågan. 

Hur då? När priserna stiger för mycket för att inflationen tillåts stiga så för färre och färre råd att konsumera. Då minskar efterfrågan och arbetslösheten ökar. Folk blir fattigare och fattigare och går till sist runt i Staffanstorp och lider. När färre handlar så minskar inflationen och till sist så har grejorna blivit så billiga i affären att till och med fattiga lärare kan handla. Då stiger efterfrågan, priserna stiger och alla kan hoppa runt som glada små smurfar i Lund istället. Det har blivit Högkonjunktur igen. 

Video

 

 

Details
Hits: 410

 Arbetslöshet

Arbetslöshet kan egentligen vara fyra olika sorters arbetslöshet. 

  1. Konjunkturarbetslöshet. I lågkonjunktur så går arbetslösheten upp. Vissa branscher är mer drabbade än andra därför att när vi blir fattigare så skär vi ner på sådant som vi inte tycker är nödvändigt längre. Då minskar efterfrågan i sådana branscher. Vi kanske inte går på restaurang eller bygger om lika mycket t ex. 
  2. Strukturarbetslöshet. När vissa branscher eller hela sektorer av ekonomin inte längre är lönsamma så ökar arbetslösheten. I Sverige hade vi tex på 60-talet en väldigt stor verkstadsindustri som tillverkade bilar och båtar men under 70-talet så blev vi utkonkurrerade av asiatiska länder och den kunskap som de arbetarna besatt var inte längre efterfrågad. Den här typen av arbetslöshet är besvärligare och tar fler resurser att lösa för ett samhälle. 
  3. Säsongsarbetslöshet. Många branscher är säsongsberoende, det bästa exemplet är väl turismnäringen. 
  4. Friktionsarbetslöshet. Den här typen av övergående arbetslöshet som uppstår när människor byter sysselsättning är omöjlig att få bort och ganska harmlös. Det är också anledningen till varför vi i ett samhälle aldrig kan ha noll arbetslöshet. Ett par procent kommer vi alltid att ha. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Details
Hits: 375

Räntan

Räntan är ekonmins viktigaste styrmedel. Förra lektionen så arbetade ni med inflation. Ni kunde se att det är skadligt för ekonmin att pengarna tappar i värde. 

Räntan är ett av de effektivare medlen vi har att hålla inflationen på en bra nivå. Räntan påverkar två viktiga saker i ekonomin; den första är vad det kostar att låna pengar, den andra är vad du tjänar på att inte konsumera nu utan spara dina pengar. 

Om det är dyrt att låna pengar så låter du bli att köpa dyra saker och konsumera på kredit. Du snålar helt enkelt med dina inköp. Om du snålar så släpper du ut mindre pengar i kretsloppet. Mindre vatten rör sig mellan badkarlen. Om det är billigt att låna så konsumerar du mer. Om det kostar 100 kr / året att låna 10 000 till en ny dator så kanske du slår till. Om det kostar 1000 kr så är det inte lika intressant. 

Pengar i ekonomin sprider sig ju. Om jag handlar för 100 kr på ICA så får ICA-handlaren 100 kr som hen kan betala lön till fruan i charken med 80 kr, hon tar sina 80 kr och lägger 50 kr på en pilsner på stan, krögaren tar 30 kr av dem och lägger på snask och så vidare och så vidare. Pengar rör sig i ekonomin helt enkelt. Detta kallas Multiplikatoreffekt. Pengarna multiplicerar sig i ekonomin, som ringar på vattnet. Om du låter bli att handla för 100 kr på ICA så stryper du hela den kedjan. Alltså är minskad konsumtion ett sätt att få mindra vatten att röra sig i rören i vårt kretslopp. Ju mindre pengar som rör sig desto mindre inflation. Om vi konsumenter inte efterfrågar varor och tjänster minskar efterfrågan och priserna går ner. Då minskar alltså inflationen. 

Om räntan höjs så minskar alltså inflationen genom att konsumtionen minskar. 

Om efterfrågan minskar så minskar företagens vinster. Då behöver de inte lika många anställda. Alltså ökar arbetslösheten. Om arbetslösheten ökar så blir fler fattiga och då är det fler som inte kan konsumera och då minskar efterfrågan ytterligare. Alltså kan effekten av en räntehöjning få effekten att inflationen minskar men arbetslösheten ökar. 

För FÖRETAGEN fungerar räntan likadant. En ökad ränta gör att det blir dyrare att låna till att bygga en ny fabrik, eller anställa fler personer, och då minskar företagens efterfrågan på tjänseter och varor, och då minskar de konsumtionen i samhället. Vidare så ökar arbetslösheten om räntan höjs. Hur då? 

Jo, det blir ju färre anställda eftersom företagen inte lånar till investeringar. 

Både företagen och hushållen är gladare i att spara om räntan är hög. Om man sparar så konsumerar man inte just nu. Då minskar man alltså sin konsumtion. Och då går inflationen ner. 

Räntan i Sverige bestäms av Riksbanken. Rent tekniskt är det lite klyddigt, men om man ska förklara för en Staffanstorpare så kan man säga att ränteläget i landet bestäms av vilken ränta Riksbanken tar av affärsbankerna när de lånar ut pengar till dem. Riksbanken tar alltså en ränta av SEB som tar ränta av dig. Om Riksbanken tar 10 % av SEB så får de ju ta minst 10,01% av dig för att få ihop till julfesten. 

Video som förklarar detta:

Fråga:

Hur hög är räntan idag? Leta på Riksbankens hemsida.

Varför är en räntehöjning ett effektivt sätt att få ner inflationen? 

Vad händer med företagens investeringar om räntan sänks?

Ger en höjd ränta en ökad eller minskad arbetslöshet? 

 

 

Details
Hits: 346

Utbud och efterfrågan

Frågor:

1. Ekonomifakta som gör de här kioskvältarna är från Svenskt Näringsliv, hur märks det i hans förklaring av utbud och efterfrågan?

2. Förklara för en staffanstorpare hur jämnviktspriset fungerar. 

3. Vad händer med priset om det ligger över jämnviktspriset? Varför händer det? 

 

 

Details
Hits: 348
  1. Inflation SH1
  2. Ekonomiska kretsloppet