Den amerikanska medborgarrättsrörelsen.

Min presentation:

 KLICKA HÄR FÖR ATT LADDA HEM DEN I PPT-FORMAT.

Min presentation är grunden i genomgången. Den dokumentär som ni också fått länkar till är till för att illustrera vad som hände, visa ansikten på de namn, visa platser och ge citat som ni visar på hur det var att leva under den här tiden. 

Medborgarrättsrörelsens faser.

1. Koloniala Amerika och Inbördeskriget.

Vi började med att titta på hur slaveriet uppstod och hur Inbördeskriget 1861-1865 var startskottet till medborgarrättsrörelsen. Enda sedan den första slaven tvingades till Amerika har det funnits motstånd och en kamp för medborgerliga rättigheter. Det är viktigt att komma ihåg. Den kampen är anledningen till att de vita reagerat och för att behålla sin makt över afroamerikanerna använt sina maktmedel och förtryckt dem. 

2. Rekonstruktionen.

Sydstaterna förlorade kriget och hamnade under ockupation av nordsidan. Sydstaterna hade gått i krig för delstaternas rätt att själva bestämma över sin handele och ekonomi. Slaveritet var en viktig fråga men det fanns fler, t ex frihandel mot tullmurar. Nord ockuperar syd och det upplevs som mycket förnedrande av sydsidan. När Nord förbjuder slaveriet och ger afroamerikanen samma rättigheter som de vita så känner de vita i sydstaterna sig hotade ekonomiskt. De börjar organisera ett motstånd och försöker behålla kontrollen över de svarta. 

3. Jim Crow lagarna.

Sättet de vita använder för att kontrollera afroamerikanerna blir genom lagboken och Segregation. De skapar "seperate but equal". Alla har rätt till t ex skola och utbildning enligt de lagar som Rekonstruktionen tvingat Sydstaterna att acceptera men det står inget om att det ska vara samma skolbyggnad som de vita har, alltså kan de juridiskt segregera afroamerikanen. Först ut blir Homer Plessy. 

 4. NAACP och den juridiska kampen för medborgerliga rättigheter.

NAACP bildas på 1910-talet och tar upp kampen i domstolar emot Jim Crow-lagarna. Mest uppmärksammat blir den juridiska kampen emot filmen Birth of a Nation som kommer ut till 50-årsminnet av Söderns förlust av Inbördeskriget. 

5. Skolorna desegregeras.

När Oliver Brown vinner över delstaten och hans dotter får rätt att gå i en vit skola så börjar segregationen att upplösas. Frågan har nu också börjat handla om Delstaterna mot Federala makten i USA. Det här är viktigt eftersom om en delstat förlorar så gäller det alla delstater sen. Om Mississippi måste desegregera sina skolor efter domen så måste nu alla delstater göra det. Kom ihåg att kampen för delstaternas rätt själva bestämma var den främsta orsaken till Inbördeskriget. Den kampviljan finns kvar hos de vita i södern.

6. Rosa Parks och Bussbojkotten.

Födelsen av den moderna medborgarrättsröelsen kan mycket väl sägas vara ett bussäte i Montgomery Alabama 1955 när Rosa Parks vägrade att resa sig på bussen. Ur hennes protest föddes den första samlade aktionen emot segregationen där afroamerikaners kamp uppmärksammades nationellt. en baptistpastor vid namn Martin Luther King blir nu berömd.

7. Kampen.

Martin Luther Kings kamp parallellt med Freedom rides är de väsentliga händelserna. Här är dokumentären bäst. 

 

 

 Händelserna som tas upp i dokumentären är centrala i berättelsen om medborgarrättsrörelsen. Vi kan se under 60-talet hur rörelsen lämnar domstolarna och blir en handlingsinriktad rörelse. Det är genom marscher och genom att fysiskt utstätta sig för fara som de vinner mark och får igenom rättighete efter rättighet. Centralt under den här perioden är Rösträtten. 

Om jag ändå ska nämna några händelser så skulle jag säga att Marschen till Selma är central. Det blir väldigt uppmärksammat och tvingar den amerikanske preseidenten att engagera sig i frågan fullt ut. 

Freedom riders 1964 är också viktigt, de visar att det är en fråga för hela USA och den brutalitet som dessa vita studenter utsätts för förfasar den allmäna opinionen i USA. 

SNCC:s aktioner är viktiga. 

March to Washington är viktig. 

8. Slutet? 

Med mordet på Martin Luther King och Vietnamkriget så skiftas fokus i USA, medborgarrättskampen tappar lite fart kan säga. Det är också så att många afroamerikaner flyttar norrut och där ser förtrycket annorlunda ut. Där har de samma rättigheter på pappert men tvingas bo i de sämsta områdena och ta de sämsta jobben av ekonomiska skäl. Ghettoproblematiken föds här.