Upplysningens idéer.

Viktigt i sammanhanget är att tänka på att människan biologiskt har ändrats väldigt lite under de år vi vandrat på denna jord. Biologiskt så är vi inte smartare nu än för 10 000 år sedan. Vi har kraftigare hjälpmedel och äter bättre i delar av världen men smartare är vi alltså inte. 

Så när "nya" idéer sprids och får fotfäste så beror det på något annat än att vi blivit klokare. Det är alltså omständigheterna som ändrats och det finns en marknad för andra idéer än de som tidigare varit rådande. När Kyrkan t ex tappar makt så kan den makten hamna hos någon annan aktör i samhället. När Kungamakten ökar eller minskar så får det konsekvenser för andra maktinnehavare som kan få mer eller mindre makt. En grupp i samhället som är många eller som har stort ekonomiskt inflytande har också makt. 

I videon nedan kan du se presentationen i något kortare version än vad jag gick igenom på lektionen:

 

 Länk till att ladda ner powerpointen hittar du genom att klicka på den här raden.

Ideologiernas historiska rötter och utveckling under 1900-talet.

De tre grundideologierna är Liberalism, Konservatism och Socialism. Liberalismen har rötterna i Franska revolutionen och upplysningstanken att individen har rättigheter emot staten. Konservatismen kom som en reaktion på liberalismen och de snabba förändringar som skedde i samband med revolutionen. Socialismen föds i industrialismens framfart i Europa.

 

Videofilen:

 

Ideologierna utvecklas över tiden och får en modernare tappning idag. Ny- och social-inriktningarna är typiska sådana förändringar ideologierna genomgått. Du kan se mindmupen här nedan:

 

Klicka här för att se den bättre

Imperialismen.

Det är viktigt att komma ihåg att dåtidens syn på andra människor var väldigt annorlunda från dagens. Det vi idag förfasas över var helt normalt då. Den vite mannen såg sig själv som kronan på evolutionen och ville att andra folk skulle få del av detta. Med den idéen gav sig missionärer och upptäcktsresande iväg. 

I videon kan vi se en skillnad på hur imperialismen utvecklas i Indien och i Afrika. I Indien fanns redan en fungerande statsapparat och samlande religion. Det framgår av videon nedan. I Afrika så såg britterna det som sin uppgift att sprida civilisationen till kontinenten. Detta genom kristnandet och handel. 

 

 

 

1800-talets största politiska händelser.

Det händer så klart en faslig massa under 1800-talet och vi hinner inte gå igenom allt. Vi skyndar fort fram mot det första världskriget men behöver några händelser med oss på resan. I powerpointen nedan så börjar vi med den franska revolutionen, den leder till att de enväldiga kungarna får konkurrens om makten och vi får modernare mer demokratiska regeringar på sina ställen i Europa. Den leder också till att folkvälde och revoltion blir något som vissa i samhället fruktar. Revolutionen avslutas med att Napoleon utropar sig till Kejsare 1804. Hans erövring av Europa leder till att stormakterna under Wienkongressen 1815 beslutar sig för att försöka balansera maktstrukturen i Europa. Detta nya maktbalanssystem håller fram till Tyskland enas 1871. 

Den industriella revolutionen påverkar alla sidor av människans liv och gör att 1800-talet är det århundrande då vi kan börja tala om moderna stater. Det långa 1800-talet avslutas med det första världskrigets utbrott 1914.

Powerpointen hittar du här: