Typiska problem på jobbet. (Vill du hellre ha filen i word, klicka här)

Som ung och utan jobberfarenhet är du extra utsatt, det är tyvärr ganska vanligt att oseriösa arbetsgivare utnyttjar nyanställda och ger dem sämre villkor än andra. Som nyanställd är man ofta rädd att man ska få dåligt rykte om man bråkar för mycket. Min högst personliga erfarenhet är att man oroar sig i onödan. De flest arbetsgivare är seriösa och vill att du som anställd ska trivas på deras arbetsplats, om du påpekar felaktigheter så rättas de oftast till. Men det är som sagt var min personliga erfarenhet, i vissa branscher är problemen mycket större. De flesta av er kommer att sommarjobba inom servicesektorn, med obekväma arbetstider och kanske till och med svart betalning. Mitt tips är att ni så fort som möjligt går med i facket, de flesta av er kommer att någon gång behöva deras hjälp. Jag har listat de vanligaste problemen du kan stöta på:

  1. Du är anställd utan anställningskontrakt.
    1. Risker du tar:
  • Om du inte har något anställningskontrakt så riskerar du att din chef inte betalar ut lönen till dig. Det kan bli svårt för dig att bevisa att du verkligen jobbat på stället. Vägrar chefen att skriva ett anställningskontrakt med dig så är det något skumt, ingen seriös arbetsgivare gör något sådant. Chansen att det jobb du gör är svart är jättestor om du inte får något kontrakt.
    1. Rättigheter du har:
  • Det är din rättighet att få ett skriftligt anställningskontrakt. Vägra jobba utan det! Kontraktet ska innehålla:
    • Vilka arbetsuppgifter du har.
    • Vilken lön du har. OBS Lönen står alltid kr innan skatt, räkna bort 30%.
    • Hur många timmar du ska jobba. 40 timmar i veckan är normal fulltidstjänst.
    • Hur länge kontraktet gäller, alltså är anställd bara för den här månaden eller tillsvidare.
    1. Vad du ska göra om detta händer dig:
  • Fråga redan första dagen efter ett skriftligt anställningskontrakt.
  • Vägrar chefen att ge dig ett sådant så är det något som inte stämmer. Ta inte jobbet, troligtvis kommer de att lura dig.
  • Om du ändå vill ha jobbet så vänd dig till Facket, gå in på lo.se och sök efter lämpligt fackförbund.
  1. Du är anställd svart. Vissa arbetsgivare drar av din lön, kallar det skatt men betalar aldrig in till skatteverket!
    1. Risker du tar:
  • Om du är anställd svart så betyder det att du inte finns i Skatteverkets rullor, det betyder att du inte får sjukersättning om du blir sjuk, du får inga pensionspoäng för ditt arbete men kanske viktigast, OM arbetsförmedlingen, socialen, CSN eller försäkringskassan får reda på att du jobbat svart kan du bli av med alla bidrag. Om du jobbar svart så begår du ett brott, i grova fall kan det leda till fängelse.
  • Om du jobbar svart så finns det ofta inget anställningskontrakt, arbetsgivaren kan sparka dig när som helst.
  • Ett anställningskontrakt är dock ingen garanti för att skatten betalas in som den ska.
    1. Rättigheter du har:
  • Arbetsgivaren begår ett ganska grovt brott om de anställer dig svart. En del oseriösa arbetsgivare hotar att anmäla dig om du nämner något för skatteverket. Du gör dig skyldig till ett brott också, men det är mildare är arbetsgivarens brott.
  • Du har självklart rättighet att få jobbet ”vitt”, om du får problem vänd dig till facket.
  • Om du inte orkar bråka, sluta jobba där och sök dig vidare.
    1. Vad du ska göra om det händer dig:
  • Ring alltid skatteverket efter att du har fått din första lön, fråga om arbetsgivaren har rapporterat in din lön och den skatt du betalt ordentligt. Om inte skatteverket har fått in uppgifter på dig så be din arbetsgivare om en förklaring, om han anställt dig svart så kräv jobbet vitt.
  1. Du får en alldeles för låg lön.
    1. Risker du tar:
  • Du förlorar pengar och det är ju faktiskt därför som du jobbar.
  • Du begår dock inget brott om du jobbar gratis…
    1. Rättigheter du har:
  • Du har rätt till avtalsenlig lön.
  • Alla arbeten i Sverige har ett fackförbund. Även om du inte är medlem i fackförbundet så gäller regler och avtal dig också. Det är din rättighet att gå med i ett fackförbund. Det är bara oseriösa arbetsgivare som försöker förbjuda dig att gå med i facket. Detta betyder att du har rätt till ”avtalsenlig lön”. Facket har siffror på ungefär hur mycket du ska ha i lön. Om det är ditt första jobb kan du ibland få lägga dig några hundra under den rekommenderade månadslönen.
    1. Vad du ska göra om det händer dig:
  • Gå med i facket och kräv högre lön.
  1. Du jobbar 10 timmar om dagen eller tvingas jobba på nätter utan rast.
    1. Risker du tar:
  • Du riskerar din hälsa. Du riskerar att bli blåst på övertidsersättning.
    1. Rättigheter du har:
  • Normal arbetstid är 40 timmar i veckan. Förutom dessa 40 timmar så får du jobba max 50 timmar övertid under en månad. På ett år får du inte jobba mer än 200 timmar övertid. All övertid ska ersättas med ledighet eller övertidsersättning, pengar alltså. Kontakta facket för att få reda på vilka övertidsersättningar som gäller på din arbetsplats.
  • Det är jätteviktigt att du vet att du kan bara få övertidsersättning om det är chefen som har beordrat dig att jobba över. Ordern ger chefen dig genom att ge dig en arbetsdag som sträcker sig efter kl 24 eller innan kl 05, eller genom att under en vecka ge dig en arbetstid på över 40 timmar (ska vara 40 timmar i snitt under en kalendermånad).
  • Din chef måste ge dig möjlighet för nattvila, mellan klockan 24 och 05. I vissa branscher förekommer nattarbete, det är tillåtet, men ska betalas med övertidsersättning.
  • Du har rätt till minst 36 timmars sammanhängande veckovila.
  • Efter 5 timmars arbete har du rätt till rast. Dessa raster ska räknas in i din arbetstid. På vissa arbetsplatser läggs lunch in efter ca 5 timmar, då ska lunchrasten räknas med i arbetstiden.
    1. Vad du ska göra om det händer dig:
  • I extrema fall får du vända dig till domstol.
  • Ofta räcker det med att du går med i facket. Din chef får inte bryta emot dessa lagar.
  1. Du jobbar i en farlig arbetsmiljö.
    1. Risker du tar:
  • Du riskerar din hälsa, du kanske tror att du är odödlig just nu, men sliter du ut din rygg med tunga lyft i tidig 20-års ålder så får du betala resten av livet.
    1. Rättigheter du har:
  • Du har rätt till en säker arbetsmiljö!
  • Du har rätt att avbryta arbetet om du finner fara för liv eller hälsa!
  • På din arbetsplats ska det alltid finnas den skyddsutrustning som krävs. Om det är lagerarbete med mycket tunga lyft ska hjälpmedel finnas. Du får aldrig utan utrustning lyfta något över din huvudhöjd t ex.
  • På en arbetsplats med mer än 5 anställda ska det finnas ett skyddsombud. Skyddsombudet har ansvar för att påpeka till arbetsgivaren så att inga risker tas i arbetet. Om arbetsgivaren ändå inte gör något kan skyddsombudet vända sig till kommunen och de kan stoppa arbetet.
    1. Vad du ska göra om det händer dig:
  • Ta först och främst kontakt med arbetsgivaren, händer det inget så vänd dig till skyddsombudet.
  1. Din chef anklagar dig för stöld, lathet eller något sådant.
    1. Risker du tar:
  • Du får självklart inte stjäla på din arbetsplats, det är ett brott precis lika mycket som om en kund stjäl av arbetsplatsen.
  • Du har rätt till den vila vi pratade om tidigare, men du får inte lata dig på jobbet. Vad som anses som lathet är svårt att avgöra, tumregeln är dock att du måste jobba hela tiden på jobbet.
    1. Rättigheter du har:
  • Om din chef anklagar dig för något brott så kräv att de polisanmäler dig. Samma lagar gäller en chef som alla andra, de kan inte avskeda dig på falska grunder. Om du inte har gjort något olagligt så är du oskyldig tills en domstol dömt dig.
  • Om din chef vill sparka dig för att han/hon tycker att du är lat eller oduglig så måste han följa dessa regler:
    • Uppsägning ska vara skriftlig, där måste chefen skriva anledningen till att du blir uppsagd.
    • Uppsägning måste vara saklig. Om du inte håller med chefen så får en domstol avgöra om du har rätt.
    • Chefen får inte ha känt till ditt problem mer än två månader.
  • Om du blir uppsagd har du rätt till lön efter uppsägningen, kolla uppsägningstiden på kontraktet
    1. Vad du ska göra om det händer dig:
  • Om chefen anklagar dig för något brottsligt, kräv att du blir polisanmäld.
  • Om du blir sparkad utan anledning, kräv skriftlig uppsägning och gå till facket.
  1. Du får aldrig en fast anställning. Arbetsgivaren ger dig projektanställning, provanställning eller vikariat månad efter månad.
    1. Risker du tar:
  • Om du inte har rätt anställningstid, alltså om du som det heter är visstidsanställd och inte tillsvidareanställd så har du följande nackdelar:
    • Arbetsgivaren kan säga upp dig enklare.
    • Du har kortare uppsägningstid.
    • Du får sämre semestervillkor.
    • Du har svårare att få lån från banker.
    1. Rättigheter du har:
  • Arbetsgivaren kan anställa dig på viss tid om
    • Arbetet är säsongsbetonat, typ sommarjobb.
    • Du vikarierar för någon som är tillfälligt borta från sitt arbete.
    • I högst 6 månader sammanlagt och under 2 år om arbetsgivaren kan visa att de har extra mycket att göra just då.
    • Om ni kommit överens om en visstidsanställning. En sådan överenskommelse får inte omfatta mer än sammanlagt 12 månader under en treårsperiod.
    • Du blir provanställd, i högst 6 månader.
  • Du har rätt till en tillsvidareanställning när:
    • Du har jobbat som vikarie hos en arbetsgivare sammanlagt 3 år de senaste fem åren.
    • Om arbetsgivaren inte meddelat dig att din anställning är slut senast en månad innan den går ut.
    • Om du inte blir uppsagd efter provanställningen.
    1. Vad du ska göra om det händer dig:
  • Om arbetsgivaren bryter emot reglerna kan du antingen prata med facket eller prata direkt med arbetsgivaren.

Instuderingsfrågor till detta:

  1. Varför är det viktigt att du får ett skriftligt anställningskontrakt innan du jobbar.
  2. Var ska du vända dig om chefen lurar dig på lönen?
  3. Vem kan svara på frågor om ditt kontrakt är vitt eller svart?
  4. Vilka risker tar du om du jobbar svart?
  5. Om du upptäcker att du jobbar svart, vad ska du då göra?
  6. Hur tar du reda på vad som är rätt lön för det arbete du gör?
  7. Hur många timmar får du max arbeta en vecka?
  8. Kan en arbetsgivare tvinga dig att jobba 8 timmar om dagen, 7 dagar i veckan?
  9. Vad menas med beordrad övertid?
  10. När har du rätt till att ta en paus på jobbet?
  11. Får du lön på lunchen?
  12. Vad gäller om du jobbar mellan klockan 18 och 04?
  13.  Chefen kommer på dig med att sitta och röka på arbetstid, vad händer?
  14. Chefen kommer på dig med att sno hem papper till din skrivare, vad händer?
  15. Du kommer för sent till jobbet tre morgnar i rad, vad händer?
  16. Du kommer full till jobbet två tisdagar i rad, vad händer?
  17. Om du tycker att du blir orättvist uppsagd från jobbet, vad ska du då göra?
  18. Du får ett vikariat i ett och ett halvt år. Vad måste arbetsgivaren göra för att du ska bli uppsagd efter vikariatets utgång? Vilka rättigheter har du till ett jobb om du har vikarierat i mer än 3 år?

 

Egna arbeten N20A 

Ämnen ni kan välja mellan:

1.    Ta reda på vilka de tre vanligaste brotten i Sverige är. Har de ökat eller minskat de senaste tio åren? Vad kan vi göra för att lösa detta? Vad säger experterna? Är det ett typiskt svenskt problem?

 

2.    Hur har gängkriminaliteten förändrats i Sverige de senaste tio åren? Har den ökat? Ändrat karaktär?

 

3.    Utred sambandandet mellan strängare straff och minskad kriminalitet.

 

4.    Jämför Sveriges straffskala för grova brott med resten av EU. Sticker Sverige ut i något avseende?

 

5.    Jämför brottsligheten i Sverige med resten av EU. Sticker Sverige ut i något avseende?

 

6.    Hur fungerar Kriminalvården i Sverige? Är återfallsgraden hög i Sverige jämfört med EU? Vad tycker expertisen att man ska förändra i svensk kriminalvård?

 

7.    Hur har sexualbrotten utvecklats de senaste trettio åren? Vad kan det bero på?

 

8.    Hur har antalet mord och dråp utvecklats de senaste trettio åren? Vad kan det bero på?

 

9.    Vilka hjälpmedel har den svenska polisen för att bekämpa brottsligheten, jämför med EU.

 

10. Är den svenska polisen bra på att lösa brott? Jämför med EU.

 

11. Har den svenska polisen blivit bättre eller sämre på att lösa brott? Jämför de senaste trettio åren.

 

Tidsplan:

Ni får skriva på lektionstid och får lektionerna vecka 41 och 42. Aktuella frågor planeras om, nya tider ligger i planeringen.

 

Formalia:

Texten ska vara på ca 2 A4. Ni ska skriva på lektionstid i klassrummet. Källangivelse ska finnas

 

 Kriterie/Betyg  E  C  A
 Analys

Grund analys som egentligen är en faktaredovisning

Obehandlad text till viss del

Slutsatser få och enkla

 Viss analys av fakta sker

 Texten används för att dra slutsatser till övervägande del.

 Slutsatserna är relevanta och besvarar frågorna som ställdes i början

 Texten är nyanserad och analyserande. Fakta anvvänds konsekvent till att dra slutsatser.

Slutsatserna är nyanserade och knutna till frågeställningen.

 Faktahantering 

 Enkla källor av uppslagsverkskaraktär har används. 

  Vetenskapliga källor har använts 

 Fakta är relevant och besvarar frågan. 

 Slutsatserna är lite dolda i texten

 Relevant och nyanserad faktahantering
 Formalia   Du uppfyller de formella kraven

 

 

 

 

 

 

 

Lag och rätt

Powerpointen hittar du här om du klickar på den här raden.

Instuderingsfrågor om brott (klicka här så kan du ladda hem frågorna i word)

Vad är ett brott?

Ni ska med hjälp av Lagboken och Brottsbalken besvara ett antal frågor.

Brottsbalken hittar du här

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700

Uppgifter:

  1. I första kapitlet definieras vad som är en brottslig handling, hur lyder definitionen?
  2. Hur läser man tecknet ”§”?
  3. Nämn tre olika brott.
  4. Vad är tillgreppsbrott?
  5. Titta i 2 Kap. Om en tysk begår ett brott i Sverige, var ska denne tysk dömas?
  6. Vad handlar 3 Kap om?
  7. Vad skiljer ett dråp från ett mord?
  8. Vilket är maxstraff för mord?
  9. Vilka brott beskrivs i 4 Kap?
  10. 24 Kap reglerar något som kallas för ansvarsfrihet. Vad gäller?
  11. Tredje avdelningen 25 Kap och framåt handlar om påföljder. Vilka olika påföljder (straff) kan man dömas till i Sverige?
  12. Vi går tillbaka till tidigare kapitel och läser besvarar följande frågor:
    1. En man bryter sig in i klassrummet under pågående lektion och säger ”Ge hit byxorna, gubbjävel!”. Jag ger honom mina byxor. Vad ska förövaren åtalas för?
    2. En man bryter sig in i klassrummet under pågående lektion och säger ”Ge hit byxorna, gubbjävel!”, han viftar med en kniv lite samtidigt som han säger detta. Jag ger honom mina byxor. Vad ska förövaren åtalas för?
    3. En man bryter sig in i klassrummet under pågående lektion och säger ”Ge hit byxorna, gubbjävel!”, när jag inte ger honom byxorna så slår han mig på käften, tar byxorna och viftar med en kniv emot er. Vad ska förövaren åtalas för?
    4. En man bryter sig in i klassrummet under pågående lektion och säger ”Ge hit byxorna, gubbjävel!”. Han har en pistol i handen och han skjuter ett skott i taket när jag ser lite tveksam ut. Jag ger honom mina byxor. Vad ska förövaren åtalas för?
    5. En man bryter sig in i klassrummet under pågående lektion och säger ”Ge hit byxorna, gubbjävel!”. När jag inte ger honom mina byxor tar han en av er i gisslan. Jag ger mig ändå inte, så han skjuter en av er, som dör. Jag ger honom mina byxor. Vad ska förövaren åtalas för?
  13. Vad är det som avgör om ett brott är grovt eller inte?
  14. Om jag samtidigt begår två brott, hur ska jag dömas? T ex stjäl en bil samtidigt när jag flyr från ett mord.

 

Rättegångsskolan

rattegangsskolan

LÄNK TILL RÄTTEGÅNGSSKOLAN 

Ni får igång rätt del genom att först tillåta Flash i Chrome eller vilken webbläsare ni nu använder. När ni fått igång den ska det se ut som på bilden ovan om du klickar på Meny. Där väljer du "Under rättegången". 

Frågor till Rättegångsskolan:

I vilken ordning sker en domstolsförhandling? Vem börjar? Vem kommer sen? 
Varför har vi löst det så tror du?
Vad är mened? Vilka skyldigheter har du att vittna?
Vem bestämmer straffsatsen/påföljden? 
Vilken roll har nämndemännen?