Internationella relationer, hela powerpointen.

 

 

Klicka här för att ladda hem powerpointen. 

Den här presentationen täcker hela området och är uppdelad i videor nedanför. Vi har inte använt allt material så till prov så pluggar du på de delar vi har haft. 

 

 

Internationella relationer.

Vad är en stat?

Inför FN-rollspelet så är det viktigt att ni förstår hur utrikespolitiken fungerar. Det är andra regler och förutsättningar när en stat ska förhandla med en annan stat än det är när t ex en privatperson ska förhandla med en myndighet eller vi i samhället ska komma överens om hur vi ska lösa ett inrikespolitiskt problem. Staten är suverän  och bestämmer alltså helt själv hur den ska agera. Att bli erkänd som en stat är alltså väldigt viktigt för att en stat ska kunna bedriva utrikespolitik. Mot statens suveränitet finns det några få regler och organisationer som inskränker på suveränitetsprincipen - alltså regeln att alla stater är suveräna självständiga enheter som kan göra precis som de vill. 

 

Frågor till en stat:

 

Hur definieras en stat?

Varför kan inte en dansk polis gripa mig i Lund?

Vad menas med suveränitetsprincipen?

 

FN:s organisation 

FN består av en Generalförsamling i vilken alla medlemsstater har en röst och ett antal råd och organ. Det viktigaste vid sidan av Generalförsamlingen är Säkerhetsrådet. FN är en mellanstatlig organisation, vilket betyder att den inte kan bestämma över en stat hur den ska agera i sina interna angelägenheter. Det finns dock undantag när FN genom Säkerhetsrådet kan åsidosätta suveränitetsprincipen. Eftersom det sitter fem permanenta medlemmar i Säkerhetsrådet med veto-rätt så är det sällan som Säkerhetsrådet beslutar om direkta åtgärder emot en stat. Generalförsamlingen har inte någon beslutsrätt men kan beordra Säkerhetsrådet att ta upp vissa frågor och de kan uttrycka en åsikt och ge en rekommendation till en stat. Om t ex Generalförsamlingen beslutade att Gotland skulle ges till Ryssland så behöver inte Sverige lyda men vi hade haft en hel världsopinion emot oss och haft svårt att argumentera för att inte lämna Gotland. 

Skyldigheten att ingripa kallas för R2P-principen. R2P läses Responsibility to Protect. Den innebär att en stat som inte erbjuder sina medborgare ett skydd mot folkmord anses ha förverkligat (förverkliga betyder att man misst en rättighet till något) sin rätt till suveränitet. 

 

Frågor till FN:s organisation:

 

Hur fattas ett beslut i FN?

Vilken makt har Generalförsamlingen i FN?

Vad menas med Vetorätt?

Vilka är de fem permanenta medlemmarna i Säkerhetsrådet?

Vad är FN-stadgan?

Vilken är FN:s jurisdiktion? 

 

Hur definierar FN ett krig? 

FN är som sagt en mellanstatlig organisation och är satt att fungera när en stat gör något mot en annan stat. Det var så världen såg ut när FN skapades efter Andra världskrigets slut. Problemet är att idag så är de flesta konflikter inbördeskonflikter och staterna kan hävda sin suveränitetsprincip.

FN är ju också en organisation som ska kunna gripa in mellan stater vid krig och då måste vi ju ha en definition på vad ett krig är. Fn ställer ett antal krav på en konflikt för att det ska betraktas som ett krig.

Dessa är:

  • En krigsförklaring från en stat mot en annan stat finns.
  • Det används militärt våld och militära vapen.
  • Det är många döda soldater, om så många som 1000 döda soldater finns så är det ett krig. 

Om alla tre kraven uppfylls så är det definitivt ett krig, om bara två av dem uppfylls så blir det en tolkningsfråga.  

 

Frågor till Vad är ett krig?

 

Vilka är de olika stegen på den mellanstatliga interaktionsskalan?

Hur definierar vi om det är ett krig mellan två stater?

Vilket av kraven vi ställer på en konflikt för att få den definierad som ett krig tycker du är mest relevant? 

 

 

Krigsförbrytelser S19D, NI HAR INTE DET HÄR AVSNITTET TILL PROVET

Folkrätten vilar i att stater kommit överens om att följa vissa avtal sinsemellan. Det kan närmast liknas vid att du bara skulle behöva följa de lagar du känner för och har erkänt. Du skulle alltså om du var en stat kunna hävda att eftersom du inte erkänt hastighetsbegränsningarna på våra motorvägar så får du köra precis så fort som du vill. 

För att komma till sans med detta ofog så har stater och FN enats kring vissa principer och avtal för att styra upp de vidrigheter som utspelar sig vid krig. GENEVEKONVENTIONERNA och HAAGKONVENTIONERNA är grunden i KRIGETS LAGAR. Tillsammans med betämmelser om de Mänskliga rättigheterna så utgör dessa grunden för hur stater får bete sig emot varandra. Efter Andra världskriget så skapades FN för att främja fred och samarbete. 

2002 skapades ICC den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, som har till uppgift att se till så att stater förljer Romstadgan

En stat kan bara bryta emot en internationell lag eller överenskommelse som de erkänt. 

Det finns alltså lagar som reglerar hur soldater får göra och hur civila ska behandlas i en krigssituation (Geneve- och Haagkonventionerna). Det finns också lagar om brott emot de mänskliga rättigheterna (Romstadgan).  Om en stat har erkänt en lag så måste den följa den lagen. Om t ex Sverige skrivit under Barnkonventionen så måste vi följa den. Om Sverige däremot inte skrivit under Barnkonventionen så behöver vi inte heller följa den. 

 

Frågor till Krigsförbrytelser:

 

Får man enligt Genevekonventionen använda kemiska vapen hur som helst? 

Romstadgan förbjuder vissa krigshandlingar, ge exempel på två sådana.

En stat kan antaga en överenskommelse men på vad sätt skiljer det sig om en stat har undertecknat, ratificerat eller anslutit sig till ett traktat? red ut begreppen. Du behöver nog googla detta.

 

 

 

Hur skapas förutsättningar för fred?

De stater som är integrerade har enklare att lösa eventuella konflikter och har större sannolikhet att välja fredliga medel för att lösa konflikter. 

Det finns två sätt att skapa integration mellan stater på. Det ena är Funktionalism och det andra är Federalism. De är inte varandras motsatser utan man kan tänka sig att vi tar delar av den ena och blandar med den andra för att få fram en bra lösning av en konflikt. 

Funktionalismen är en teori som tar utgångspunkt i ett nedifrån och upp perspektiv. Funktionalismen betonar vikten av att vi först skapar en överföring av lojaliteter och att organisationer skapas efter att det behövs. Enligt det här sättet att se på det så ska man låta samarbetet komma först, sen skapa organisationen. Vi tänker oss att Ryssland och Sverige ska försöka få en bättre relation. Då menar funktionalismen att vi ska börja med att t ex låta svenska studenter studera vid universiteten i Ryssland. För att det ska funger så behövs det ett kontor i St Petersburg och en Pavel som tar hand om det praktiska. Då skapar vi en organisation med en anställd som tar hand om ansökningarna och skickar ut förfrågningar till universitetet i St Petersburg. Efter ett år så kanske det behövs anställas en Olga som ska översätta betyg och organisationen växer. Varje organisation blir alltså unik och EU kan inte skapas i Afrika t ex.

Federalismen menar att organisationer måste skapas först och sen ska stater tvingas att deltaga i samarbetet. För att det ska fungera måste man starta organisationerna med något opolitiskt och för staten oviktigt ur ett strategiskt perspektiv. Skillnaden mot exemplet ovan skulle då vara att vi först skapade ett studentutbyte mellan Ryssland och Sverige och sen tvingade länderna att ha samma betygssystem för att det skulle funka. När det samarbetet blev lyckat så skulle vi börja lita mer på varandra och kunna samarbeta kring handel t ex. Skillnaden i hur organisationerna sen växer är ganska liten. 

 

 

Frågor om integration:

 

Hur definieras begreppet integration?

Beskriv funktionalismen och visa på varför det inte går att kopiera EU i Afrika.

Hur menar en federalist att integration bäst uppstår?

 

Staters olika sätt att utöva makt.

Vi skiljer på mjuk och hård makt. Hård makt är enkelt förklarat att en stat använder piskan istället för moroten för att påverka andra stater. Detta gör de genom att försöka tvinga andra stater att följa ens vilja. Mjuk makt innebär att staten använder moroten och försöker locka andra stater att följa ens vilja.  

 

 

Frågor till maktutövning:

 

Ge exempel på mjuk maktutövning.

Varför anfaller inte Ryssland Sverige?

 

 

Utrikespolitiska teorier

Det är väldigt stor skillnad på inrikes- och utrikespolitiska beslut. Utrikespolitiska beslut präglas av:

  • Hemliga mål. Ingen annan än den egna staten vet vad den vill och har för mål. Det är bara Sverige som vet vad Sverige vill. 
  • Ingen information. Ingen annan stat har tillgång till samma information som vi har. All information om andra länder är hemlig och dold. Sverige kan bara gissa vad Ryssland tänker eller inte tänker göra. 
  • Inga regler. Det finns inga lagar, ingen polis, ingen åklagare, ingen domare och inget fängelse. Stater kan alltså ljuga och göra som de vill utan att någon annan kan påverka det. 
  • Tiden är knapp. I utrikespolitiska beslut så finns det nästan aldrig någon betänketid. Om Sverige ska införa ett nytt betygsystem så kan vi utreda det i fem år innan vi beslutar men om Ryssland invaderar Estland i morgon så måste Sverige agera direkt. 

Statsvetenskap är den vetenskap som sysslar med att forska om hur politiska processer fungerar och uppstår. Inom statsvetenskapen så sysslar man med att forska om hur utrikespolitiska beslut fattas. Generellt kan man säga att det finns fyra oika idéer om hur det sker.

De fyra beslutsteorierna är:

  1. Idén att det sker utifrån Rationella beslut.
  2. Att beslut fattas efter Invanda organisationsmönster.
  3. Att dolda intressen och agendor, på engelska kallade Vested Interest, styr processen.
  4. Att Psykologiska perceptionsmodeller, alltså hur ledare uppfattar sig själv och omvärlden.

Jag kommer nu att förklara dem en efter en. 

Rationella beslut.

Enligt den här modellen så har stater alltid ett syfte med ett beslut de fattar. Alla stater har ett förutbestämt mål med sina beslut. Vi tänker oss att Ryssland och Putin vill ha kontrollen över Ukraina. Enligt den här modellen så funderar Putin över alla möjliga sätt som det skulle kunna uppnås på. Efter att ha noga funderat över olika sätt att nå sitt mål så bestämmer Putin att de ska utnyttja situationen på Krim. Det är alltså väldigt noga uttänkt när det händer något. Stater funderar över vilka mål de har och hur de ska göra för att uppnå sina mål. Om vi i Sverige vill förstå hur Ryssland gör ska vi försöka förstå vilka mål som Ryssland har. 

Invanda organisationsmönster.

Enligt den här teorin så påverkas ledare av stater väldigt mycket av hur stater brukar göra. Geopolitik spelar stor roll. Ett klassiskt exempel är hur Andra världskriget påverkade väldigt mycket av efterkrigstidens politik. En av de stora orsakerna till att kriget bröt ut var att Storbritannien inte stoppade Hitlertyskland i tid och gick med på den så kallade eftergiftspolitiken i Münchenöverenskommelsen där de gick med på att Hitler fick delar av Tjeckoslovakien. När efter kriget Sovjetunionen framförde likande krav så sa USA alltid nej. 
Länder utgår ifrån hur de gjort tidigare och gör likadant nu. Sverige har löst många problem genom att vara neutral i krig och konflikter, alltså fortsätter vi vara neutrala eftersom det har visat sig funka. Vi vet inte hur det skulle gå om vi gick med i en allians och därför är det bättre att ta det säkra före det osäkra och fortsätta neutrala. 

Vested interests.

Försvaret och militären är styrt av en budget, de måste få skattepengar för att kunna existera. Om de ska få skattepengar så måste de fylla en nödvändig och viktig funktion för samhället. Om vi tänker oss att det svenska flygvapnet ska argumentera för hur mycket pengar de behöver nästa år så kan vi tänka oss att de vill ha mer än de har idag. Om de ska lyckas argumentera för att få mer pengar nästa år än i år så måste de visa på att behövet och nödvändigheten av mer pengar finns. Ett slugt sätt att göra det på är ju att påstå att hotet från ryskt flygvapen har ökat. "Vi behöver två nya JAS-plan till Gotland för annars kan Ryssland invadera ön." är ju ett bra argument. När sen Sverige köper in två nya JAs-plan och sätter dem på Gotland så påpekar det ryska flygvapnet att de nu behöver ett bombplan till och det köps in vilket leder till att Sverige köper in två nya Jas-plan och upprustningen är igång och spänningen ökar. 

Psykologiska förklaringar.

Ledare och politiker påverkas av sin omvärldsbild och förutfattade mening om olika saker. Risken är då en ledare då letar efter argument som stödjer det man redan tycker och skjuter ifrån sig sådan fakta som inte stödjer de idéer de hade från början. Risken för det här beteendet är större ju mindre information man har när man ska fatta ett beslut. I just utrikespolitiska beslut så har vi oftast väldigt dåligt med information och därför är det större risk för att det här sättet att fatta beslut ska bli vanligare i just sådana frågor. Det finns också en större risk för att det skapas en Ja-sägare kultur där det som tycker som ledare är de som ledaren lyssnar på. Kommer det någon med en annan uppfattning så är risken att den inte blir lyssnad på. 
När vi skapar oss en omvärldsbild och idéer om andra utan att ha tillräckligt med information så gör vi ofta så att vi utgår från att våra vänner vill oss väl och våra våra fiender vill oss illa. Alltså finns det en risk för att gamla konflikter och gammalt groll mellan länder och ledare leder till nya konflikter. Detta är beteendemönster som är väldigt svåra att bryta.

I videon så avslutar jag med några exempel på hur beslutsfattare tänker om andra stater. 

 

Frågor till Utrikespolitiska beslut:

Vilka fyra teorier kring hur utrikespolitiska beslut fattas pratar jag om i videon?

 

Förklara hur den psykologiska perceptionsmodellen är användbar i att förstå hur utrikespolitiska beslut fattas.

Vilken eller vilka av dessa teorier tycker du är bäst på att förklara hur världen styrs idag?

 

 

Varför blir det krig? 

Det är ju bara ålahuen som vill ha krig men likväl så är det en massa krig i världen. Varför är det så? Statsvetenskapen förklarar det ur tre perspektiv:

  • Individnivå. Det finns ålahuen helt enkelt.
  • Statsnivå. Vissa typer av stater är är mer inblandade i krig. Två demokratier har aldrig krigat med varandra t ex. Vissa länder ligger dessutom geografiskt illa till.
  • Interaktionsnivå. Stater som är lika varandra värderingsmässigt krigar sällan. Stormakter är ofta inblandade i krig. När maktbalanser ändras geopolitiskt så uppstår ofta konflikter. Upprustning är ett fanskap också, ska ni veta. 

 

 

Frågor till varför finns det ålahuen:

Vad skiljer en bakomliggande orsak från en omedelbar orsak till krig?

Hur kan individen vara orsaken till ett krig?

 

Vilka tre egenskaper i en stat anser du vara mest relevanta för att förklara att staten är ofta inblandad i krig? Ta t ex USA som exempel.

Systemteorierna

En systemteori kan sägas vara en modell över hur stater beter sig emot varandra och en modell du kan använda för att analysera orsaker till och lösningar på konflikter. Om du tar en konflikt, vilken som helst, och sätter på dig realism-glasögonen så ser du orsaker och lösningar som du inte ser om du har Liberalist-glasögonen på dig. Om du ska analysera en konflikt och försöka hitta orsaker och lösningar så kan det vara bra att sätta på sig alla tre glasögonen och betrakta konflikten ur alla tre perspektiven. Slutsatsen om vilken som är den bästa lösningen på en konflikt drar du genom att jämföra de olika perspektiven - alltså jämföra vad du såg när du hade de ena glasögonen på dig med vad du såg när du hade de andra.  

De tre perspektiven är:

  • Realismen
  • Liberalismen
  • Konstruktivismen

Realismen

Förenklat kan man säga att realismen menar att man måste titta på stater utifrån vad de i realiteten, alltså i verkligheten, har för mål och medel för att nå dit de vill i utrikespolitiska frågor. En stat har enligt realismen militära medel att ta till för att nå sin amål. En stat kommer att använda militära medel om den kan eftersom den då har störst möjlighet att räkna ut resultatet. En stark stat har större möjlighet att påverka än vad en svag stat har. Hård makt och rationellt beslutsfattande alltså. 

Liberalismen

Liberlaistens perspektiv fokuserar på samarbete och ekonomisk makt. Om stater kan samarbeta och detta samarbete kan underlättas av organisationer så är det bra. Liberalisten tror att FN är en väldigt bra organisation för att undvika konflikter i framtiden. De vill gärna att FN ska bli en Världspolis som aktivt ska förhindra framtida konflikter med en FN-armé.

Konstruktivismen

Konstruktivisten menar att varje konflikt måste dekonstrueras, alltså plockas i sär och undersökas utifrån sin egen unika förutsättning. Alla konflikter har egna särdrag alltså. Dessa saker som är typiska för en konflikt är ofta historiska och kulturella. Historiska konflikter leder till nya konflikter. Motsättningar mellan kulturer och folk leder till konflikter. Konstruktivisten menar att de flesta konflikter idag har karaktären av inbördeskrig och av den anledningen så anser man att FN:s makt är begränsad. 

 

Frågor till Systemteorierna:

Vilka är de tre systemteorierna?

Hur förklarar de internationella relationerna på vår planet?

 

Hur skulle de var och en lösa spänningen mellan Nordkorea och USA?