Den valda motionen som ni ska skriva debattinlägg kring:

Den sociala sammanhållningens betydelse för demokratin

Minska segregationen inom skolan

En studie har kartlagt andelen elever med utländsk bakgrund på olika skolor inom samma kommun. Studien visade på synnerligen stora skillnader mellan skolorna. Samtidigt finns flera exempel på att utlandsfödda elevers skolresultat höjs när de börjat i skolor i mindre socialt utsatta områden. Därför är mitt förslag att införa gratis skolskjuts för elever i socialt utsatta områden, så att alla - oavsett ekonomi - kan utnyttja det fria skolvalet.

Gratis skolskjuts borde införas för alla elever i Sverige som bor i socialt utsatta områden. Detta för att ge alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, samma möjligheter att nå goda studieresultat i skolan. Att bostadssegregation och det fria skolvalet påverkar elevers studieresultat negativt visas i en studie som forskare i Göteborg genomfört.

Det fria skolvalet ger alla vårdnadshavare möjlighet att välja skola till sina barn. Denna möjlighet gäller för alla elever i Sverige, men forskning visar att socioekonomiska faktorer påverkar i vilken utsträckning föräldrar utnyttjar det fria skolvalet. Resurssvaga föräldrar använder det fria skolvalet i mindre utsträckning. Detta leder till att barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden hamnar på samma skolor. Detta kan man se tydligt i en undersökning som SVT gjort där man studerade hur utlandsfödda elever fördelades mellan skolor inom samma kommun. I exempelvis Karlskrona kommun hade vissa skolor nästan 100% utlandsfödda elever medan andra skolor bara hade mellan 4-5% utlandsfödda elever.

En hög andel elever som inte har svenska som modersmål leder till svårigheter för dessa elever att lära sig det svenska språket. Detta kan man tydligt se i en jämförelse av skolresultat mellan svenskfödda och utlandsfödda ungdomar som Statistiska Centralbyrån (SCB) gjorde 2013. Undersökningen visade att utlandsfödda ungdomar i snitt hade lägre meritvärde än de svenskfödda. En orsak till detta skulle kunna vara att utlandsfödda elever inte går i skola med svensktalande elever.

Dåliga svenskkunskaper påverkar studieresultaten negativt och leder i förlängningen till svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är mycket högre för de som har utländsk bakgrund jämfört med de som är födda i Sverige. Enligt SCB var arbetslösheten 2018 för utlandsfödda 15,4 % jämfört med 3,8 % för svenskfödda. Detta är ett stort problem, ungdomarna måste blandas så att alla ungdomar får en bra utbildning vilket leder dem vidare in till en bra arbetsmarknad.

En viktig aspekt är också att segregerade skolor leder till att svenskfödda elever inte får möjlighet att ta del av de olika kulturer som finns representerade i Sverige. Vi vill ha en mångfald i samhället och då krävs att vi möts och lär av varandra. Vi måste vara solidariska och tillsammans kämpa för en mindre segregerad skolvärld. Gratis skolskjuts skulle ge bättre förutsättningar för föräldrar till barn i socioekonomiskt utsatta områden att utnyttja det fria skolvalet. Detta genom att gratis skolskjuts undanröjer de ekonomiska hindren mot att aktivt välja bort en skola med bättre skolresultat som ligger utanför närområdet.

Vi måste genomföra gratis skolskjuts! Bostadssegregation och ekonomiska resurser ska inte påverka elevers framtid. Alla har rätt till att lära sig svenska och få en bra utbildning. Att införa gratis skolskjuts är ett sätt att minimera riskerna vi ser och öka möjligheterna till kulturellt utbyte.

Länk till Ungdomens Riksdag och hur debattinlägget ska se ut. 

På tavlan ritade jag upp en modell för hur debattinlägget kunde se ut:

Herr Talman!

• Förslaget. 
  • Hur ser problemet ut?
  • Förslagets lösning.
  • Totalt är detta 2-4 meningar
• Argument 1 
  • Fakta 
• Argument 2 
  • Möjligt Fakta 
• Argument 3 
  • Retorik Känsla Fakta

Details

Last Updated: 05 November 2019

Hits: 1609

• S19DSH

Frågor till grundlagarna

Fråga 1

Vilka är de fyra grundlagarna och vad reglerar de? Vilken status har Riksdagsförodningen? 

Fråga 2

När blev Kungen lagstadgat av med makten?

Öppna länken till Regeringsformen.

Fråga 3

I ”1 Kap. Statsskickets grunder” anges grunden för vår demokrati.

1 § Definierar den svenska demokratin, hur?

Fråga 4

2 § Definierar alla människors lika värde, vad lägger den svenska staten i det begreppet?

Fråga 5

4 § definierar Riksdagens arbete, hur?

Fråga 6

2 Kap. ”Grundläggande fri- och rättigheter” listar våra medborgerliga rättigheter.

Underrubrikerna räknar upp de olika rättighetsområdena, vilka är det?

Fråga 7

3 Kap innehåller reglerna för Riksdagen. Läs igenom.

Fråga 8

5 Kap 8§ reglerar Kungens straffrihet, vad gäller?

Fråga 9

I 5 Kap så regleras Statschefen, står det något om Kungens rösträtt?

Öppna länken till Successionsordningen.

Fråga 10

• § 4 Reglerar Kungafamiljens religiösa tillhörighet, får Victoria konvertera till katolicismen?

Fråga 11

• § 5 Får Prinsessan Estelle på sin 18-årsdag sticka till Las Vegas och gifta sig med flickvän?

Fråga 12

• § 7 Får Victoria sticka till Köpenhamn en helg utan att Pappa Kungen godkänner det?

Tryckfrihetsförordningen

Fråga 13

Hur gammal är den svenska Tryckfrihetsförordningen?

Fråga 14

Vad innebär Offentlighetsprincipen?

Fråga 15

I 1 Kap. 14 § Regleras barnpornografi. Vad gäller?

Fråga 16

I 7 Kap regleras de andra tryckfrihetsbrotten, bl a 6 § Hets mot folkgrupp. Är det förbjudet att vara nazist? Vad är det förbjudet att göra?

Fråga 17

Vilka är de andra tryckfrihetsbrotten?

Yttrandefrihetsgrundlagen

Fråga 18

Vilka medier styr den?

Fråga 19

5 Kap 1 § reglerar yttrandefrihetsbrott, skiljer de sig från tryckfrihetsbrotten?

Details

Last Updated: 18 September 2019

Hits: 1738

• N18DSH1

Instuderingsfrågor Riksdag och Regering

Ni ska läsa i kapitlet som handlar om Sveriges statsskick, Delarna är Riksdagen och Regeringen, i den upplaga jag har är det sidan 70 till sidan 81. 

Frågorna som ska besvaras är på sidan 92-93 och det är frågorna 8-29 ni ska besvara. 

Details

Last Updated: 05 September 2019

Hits: 1643

• N18DSH1

Sveriges styrelseskick 

Vi började med att titta på och fylla i ett papper som visar arbetsfördelningen mellan Riksdag, Regering och Statschef. Det kan du hitta genom att klicka här.

Sen gick jag igenom Riksdagens och Regeringens arbete med hjälp av den här powerpointen. Klicka här för att hämta hem den. 

Videoinspelning av powerpointen

Här finns en videoinspelning som dock är från 2018 så siffrorna över mandatfördelningen stämmer inte. Å andra sidan så är det förbjudet att lära sig hur många mandat de olika partierna fick i valet, så den duger fortfarande.

Details

Last Updated: 27 August 2019

Hits: 1272

• N18DSH1