Konsumenträtt

Som konsument i Sverige har du vissa rättigheter mot företag och affärer. Dessa lagar är tvingande och det innebär att företagen inte kan förhandla bort dem. 

Konsumentköplagen

Konsumentköplagen är den lag som styr hur ditt köp av en vara ska regleras. Du kan läsa hela lagen genom att klicka på den här raden.  Vill du ha en mer översiktlig redogörelse för bestämmelserna så finns det på Konsumentverkets hemsida (klicka här och kom dit).

Konsumenttjänstlagen

Om du istället köpt en tjänst så är det Konsumenttjänstlagen som gäller. Den kan du läsa om genom att klicka på den här raden.

Min presentation kan du ladda hem genom att klicka på den här raden.

Frågor till konsumenträtt

  1. Vad menas med "Pacta sunt servanda"?
  2. Är muntliga avtal juridiskt lika bindande som skriftliga? 
  3. Vad menas med "sina sinnes fulla bruk"?
  4. Ge exempel på vad fel i varan kan vara?
  5. Har affären rätt att kräva att du ska gå med på ett tillgodokvitto i affären om det är fel på den vara du köper?
  6. Har du alltid bytesrätt på varor du köper i affärer? 
  7. Hur mycket dyrare än beräknat pris får en tjänst vara utan att du har rätt att häva köpet?
  8. Vad betyder "häva ett köp"?
  9. Vad händer om du inte är nöjd med kvaliteten på en tjänst som du har köpt? 
  10. Vilka förstärkta rättigheter har du om du handlar något på nätet istället för i butik? 

 

Typiska problem på jobbet. (Vill du hellre ha filen i word, klicka här)

Som ung och utan jobberfarenhet är du extra utsatt, det är tyvärr ganska vanligt att oseriösa arbetsgivare utnyttjar nyanställda och ger dem sämre villkor än andra. Som nyanställd är man ofta rädd att man ska få dåligt rykte om man bråkar för mycket. Min högst personliga erfarenhet är att man oroar sig i onödan. De flest arbetsgivare är seriösa och vill att du som anställd ska trivas på deras arbetsplats, om du påpekar felaktigheter så rättas de oftast till. Men det är som sagt var min personliga erfarenhet, i vissa branscher är problemen mycket större. De flesta av er kommer att sommarjobba inom servicesektorn, med obekväma arbetstider och kanske till och med svart betalning. Mitt tips är att ni så fort som möjligt går med i facket, de flesta av er kommer att någon gång behöva deras hjälp. Jag har listat de vanligaste problemen du kan stöta på:

 

Du är anställd utan anställningskontrakt. 

Risker du tar:

Om du inte har något anställningskontrakt så riskerar du att din chef inte betalar ut lönen till dig. Det kan bli svårt för dig att bevisa att du verkligen jobbat på stället. Vägrar chefen att skriva ett anställningskontrakt med dig så är det något skumt, ingen seriös arbetsgivare gör något sådant. Chansen att det jobb du gör är svart är jättestor om du inte får något kontrakt.

Rättigheter du har:

Det är din rättighet att få ett skriftligt anställningskontrakt. Vägra jobba utan det! Kontraktet ska innehålla:

Vilka arbetsuppgifter du har.

Vilken lön du har. OBS Lönen står alltid kr innan skatt, räkna bort 30%.

Hur många timmar du ska jobba. 40 timmar i veckan är normal fulltidstjänst.

Hur länge kontraktet gäller, alltså är anställd bara för den här månaden eller tillsvidare.

Vad du ska göra om detta händer dig:

Fråga redan första dagen efter ett skriftligt anställningskontrakt.

Vägrar chefen att ge dig ett sådant så är det något som inte stämmer. Ta inte jobbet, troligtvis kommer de att lura dig.

Om du ändå vill ha jobbet så vänd dig till Facket, gå in på lo.se och sök efter lämpligt fackförbund.

 

Du är anställd svart. Vissa arbetsgivare drar av din lön, kallar det skatt men betalar aldrig in till skatteverket!

Risker du tar:

Om du är anställd svart så betyder det att du inte finns i Skatteverkets rullor, det betyder att du inte får sjukersättning om du blir sjuk, du får inga pensionspoäng för ditt arbete men kanske viktigast, OM arbetsförmedlingen, socialen, CSN eller försäkringskassan får reda på att du jobbat svart kan du bli av med alla bidrag. Om du jobbar svart så begår du ett brott, i grova fall kan det leda till fängelse.

Om du jobbar svart så finns det ofta inget anställningskontrakt, arbetsgivaren kan sparka dig när som helst.

Ett anställningskontrakt är dock ingen garanti för att skatten betalas in som den ska.

Rättigheter du har:

Arbetsgivaren begår ett ganska grovt brott om de anställer dig svart. En del oseriösa arbetsgivare hotar att anmäla dig om du nämner något för skatteverket. Du gör dig skyldig till ett brott också, men det är mildare är arbetsgivarens brott.

Du har självklart rättighet att få jobbet ”vitt”, om du får problem vänd dig till facket.

Om du inte orkar bråka, sluta jobba där och sök dig vidare.

Vad du ska göra om det händer dig:

Ring alltid skatteverket efter att du har fått din första lön, fråga om arbetsgivaren har rapporterat in din lön och den skatt du betalt ordentligt. Om inte skatteverket har fått in uppgifter på dig så be din arbetsgivare om en förklaring, om han anställt dig svart så kräv jobbet vitt.

 

Du får en alldeles för låg lön.

Risker du tar:

Du förlorar pengar och det är ju faktiskt därför som du jobbar.

Du begår dock inget brott om du jobbar gratis…

Rättigheter du har:

Du har rätt till avtalsenlig lön.

Alla arbeten i Sverige har ett fackförbund. Även om du inte är medlem i fackförbundet så gäller regler och avtal dig också. Det är din rättighet att gå med i ett fackförbund. Det är bara oseriösa arbetsgivare som försöker förbjuda dig att gå med i facket. Detta betyder att du har rätt till ”avtalsenlig lön”. Facket har siffror på ungefär hur mycket du ska ha i lön. Om det är ditt första jobb kan du ibland få lägga dig några hundra under den rekommenderade månadslönen.

Vad du ska göra om det händer dig:

Gå med i facket och kräv högre lön.

 

Du jobbar 10 timmar om dagen eller tvingas jobba på nätter utan rast.

Risker du tar:

Du riskerar din hälsa. Du riskerar att bli blåst på övertidsersättning.

Rättigheter du har:

Normal arbetstid är 40 timmar i veckan. Förutom dessa 40 timmar så får du jobba max 50 timmar övertid under en månad. På ett år får du inte jobba mer än 200 timmar övertid. All övertid ska ersättas med ledighet eller övertidsersättning, pengar alltså. Kontakta facket för att få reda på vilka övertidsersättningar som gäller på din arbetsplats.

Det är jätteviktigt att du vet att du kan bara få övertidsersättning om det är chefen som har beordrat dig att jobba över. Ordern ger chefen dig genom att ge dig en arbetsdag som sträcker sig efter kl 24 eller innan kl 05, eller genom att under en vecka ge dig en arbetstid på över 40 timmar (ska vara 40 timmar i snitt under en kalendermånad).

Din chef måste ge dig möjlighet för nattvila, mellan klockan 24 och 05. I vissa branscher förekommer nattarbete, det är tillåtet, men ska betalas med övertidsersättning.

Du har rätt till minst 36 timmars sammanhängande veckovila.

Efter 5 timmars arbete har du rätt till rast. Dessa raster ska räknas in i din arbetstid. På vissa arbetsplatser läggs lunch in efter ca 5 timmar, då ska lunchrasten räknas med i arbetstiden.

Vad du ska göra om det händer dig:

I extrema fall får du vända dig till domstol.

Ofta räcker det med att du går med i facket. Din chef får inte bryta emot dessa lagar.

 

Du jobbar i en farlig arbetsmiljö.

Risker du tar:

Du riskerar din hälsa, du kanske tror att du är odödlig just nu, men sliter du ut din rygg med tunga lyft i tidig 20-års ålder så får du betala resten av livet.

Rättigheter du har:

Du har rätt till en säker arbetsmiljö!

Du har rätt att avbryta arbetet om du finner fara för liv eller hälsa!

På din arbetsplats ska det alltid finnas den skyddsutrustning som krävs. Om det är lagerarbete med mycket tunga lyft ska hjälpmedel finnas. Du får aldrig utan utrustning lyfta något över din huvudhöjd t ex.

På en arbetsplats med mer än 5 anställda ska det finnas ett skyddsombud. Skyddsombudet har ansvar för att påpeka till arbetsgivaren så att inga risker tas i arbetet. Om arbetsgivaren ändå inte gör något kan skyddsombudet vända sig till kommunen och de kan stoppa arbetet.

Vad du ska göra om det händer dig:

Ta först och främst kontakt med arbetsgivaren, händer det inget så vänd dig till skyddsombudet.

 

Din chef anklagar dig för stöld, lathet eller något sådant.

Risker du tar:

Du får självklart inte stjäla på din arbetsplats, det är ett brott precis lika mycket som om en kund stjäl av arbetsplatsen.

Du har rätt till den vila vi pratade om tidigare, men du får inte lata dig på jobbet. Vad som anses som lathet är svårt att avgöra, tumregeln är dock att du måste jobba hela tiden på jobbet.

Rättigheter du har:

Om din chef anklagar dig för något brott så kräv att de polisanmäler dig. Samma lagar gäller en chef som alla andra, de kan inte avskeda dig på falska grunder. Om du inte har gjort något olagligt så är du oskyldig tills en domstol dömt dig.

Om din chef vill sparka dig för att han/hon tycker att du är lat eller oduglig så måste han följa dessa regler:

  • Uppsägning ska vara skriftlig, där måste chefen skriva anledningen till att du blir uppsagd.
  • Uppsägning måste vara saklig. Om du inte håller med chefen så får en domstol avgöra om du har rätt.
  • Chefen får inte ha känt till ditt problem mer än två månader.

Om du blir uppsagd har du rätt till lön efter uppsägningen, kolla uppsägningstiden på kontraktet

Vad du ska göra om det händer dig:

Om chefen anklagar dig för något brottsligt, kräv att du blir polisanmäld.

Om du blir sparkad utan anledning, kräv skriftlig uppsägning och gå till facket.

 

Du får aldrig en fast anställning. Arbetsgivaren ger dig projektanställning, provanställning eller vikariat månad efter månad.

Risker du tar:

Om du inte har rätt anställningstid, alltså om du som det heter är visstidsanställd och inte tillsvidareanställd så har du följande nackdelar:

Arbetsgivaren kan säga upp dig enklare.

Du har kortare uppsägningstid.

Du får sämre semestervillkor.

Du har svårare att få lån från banker.

Rättigheter du har:

Arbetsgivaren kan anställa dig på viss tid om:

  • Arbetet är säsongsbetonat, typ sommarjobb.
  • Du vikarierar för någon som är tillfälligt borta från sitt arbete.
  • I högst 6 månader sammanlagt och under 2 år om arbetsgivaren kan visa att de har extra mycket att göra just då.
  • Om ni kommit överens om en visstidsanställning. En sådan överenskommelse får inte omfatta mer än sammanlagt 12 månader under en treårsperiod.
  • Du blir provanställd, i högst 6 månader.

Du har rätt till en tillsvidareanställning när:

  • Du har jobbat som vikarie hos en arbetsgivare sammanlagt 3 år de senaste fem åren.
  • Om arbetsgivaren inte meddelat dig att din anställning är slut senast en månad innan den går ut.
  • Om du inte blir uppsagd efter provanställningen.

Vad du ska göra om det händer dig:

Om arbetsgivaren bryter emot reglerna kan du antingen prata med facket eller prata direkt med arbetsgivaren.

 

Instuderingsfrågor till detta:

  1. Varför är det viktigt att du får ett skriftligt anställningskontrakt innan du jobbar.
  2. Var ska du vända dig om chefen lurar dig på lönen?
  3. Vem kan svara på frågor om ditt kontrakt är vitt eller svart?
  4. Vilka risker tar du om du jobbar svart?
  5. Om du upptäcker att du jobbar svart, vad ska du då göra?
  6. Hur tar du reda på vad som är rätt lön för det arbete du gör?
  7. Hur många timmar får du max arbeta en vecka?
  8. Kan en arbetsgivare tvinga dig att jobba 8 timmar om dagen, 7 dagar i veckan?
  9. Vad menas med beordrad övertid?
  10. När har du rätt till att ta en paus på jobbet?
  11. Får du lön på lunchen?
  12. Vad gäller om du jobbar mellan klockan 18 och 04?
  13.  Chefen kommer på dig med att sitta och röka på arbetstid, vad händer?
  14. Chefen kommer på dig med att sno hem papper till din skrivare, vad händer?
  15. Du kommer för sent till jobbet tre morgnar i rad, vad händer?
  16. Du kommer full till jobbet två tisdagar i rad, vad händer?
  17. Om du tycker att du blir orättvist uppsagd från jobbet, vad ska du då göra?
  18. Du får ett vikariat i ett och ett halvt år. Vad måste arbetsgivaren göra för att du ska bli uppsagd efter vikariatets utgång? Vilka rättigheter har du till ett jobb om du har vikarierat i mer än 3 år?

Lagar och regler kring bostäder.

Boendeformer:

  1. Äga hus.
  2. Äga en bostadsrätt.
  3. Hyra en lägenhet av någon annan.

Fastighetsägare och bostadsrätt

Den stora skillnaden ligger i ägandeförhållandena, och därmed också vilka rättigheter och skyldigheter man har.

Om man köper ett hus så är man ensam fastighetsägare. Du har äganderätt till hela fastigheten.

Försäkringar, ombyggnader och yttre grejor måste man själv stå för.

Bostadsrätt innebär att Bostadsrättsföreningen äger fastigheten, du köper sen en andel av bostadsrättsföreningen, din lägenhet. Du har äganderätt till din lägenhet.

Föreningen är ansvarig för yttre grejor, föreningen försäkrar fastigheten, du måste försäkra dina egna grejor.

Ombyggnader betalas av föreningen

Föreningen brukar ha en fond för reparationer av typ diskmaskiner etc.

Kolla alltid upp föreningens ekonomi, som andelsägare är du t.ex. ansvarig för att outhyrda lägenheter blir betalda.

 

Hyresrätt

Hyresrätt innebär att du lånar, hyr, en annan, hyresvärdens, hus eller lägenhet. Du har inte äganderätt till lägenheten. Hyresvärden kan alltså bestämma att ombyggnad ska ske etc. Lagar om Hyresrätt hittar du i Jordabalkens 12 kapitel.

Du har dock Besittningsrätt.

Du ansvarar i stort sett enbart för att betala hyran. Detta innebär att du har få skyldigheter men även få rättigheter.

Fastighetsägaren ska betala även för vissa renoveringar inne i din lägenhet.

Hyresrätt i Lund.

De flesta av er kommer att bo i hyreslägenhet.

Två former av kontrakt som reglerar detta:

  • Förstahandskontrakt.
  • Andrahandskontrakt 

Första hand: innebär att du står som Hyresgäst. DU lånar alltså lägenheten av Hyresvärden.

Andra hand: innebär att du lånar lägenheten av någon som i sin tur hyr den från hyresvärden.

Ett kontrakt upprättas mellan två parter. Läs alltid noga igenom alla papper ni skriver på. Det papper du skriver på är du sen av lag tvungen att följa.

Andrahandskontrakt.

Många av er kommer att bo i en lägenhet under en kortare period innan ni får ett förstahandskontrakt. Jag själv flyttade 10 gånger under de 8 år jag pluggade på Universitet.

Många av de adresser jag haft har varit lägenheter jag lånat av någon kompis som varit utomlands en kortare period.

Du kan hyra en lägenhet möblerad eller omöblerad i andra hand.

 

LÄNK TILL LAGTEXT. 12 Kap reglerar hyresrätt.

Frågor kring hyresrätt

I 2§ anges hur ett hyresavtal ska upprättas.

Duger det med ett muntligt avtal? 

 

I 4§ finns hyrestiden reglerad.

Om du bott i en lägenhet i två månader och får en bättre. Kan du bara flytta till den andra lägenheten då? Om du bott mer än tre månader? 

 

I 5 § så finns bestämmelser för makar och sambos. Om du flyttar in i din sambos lägenhet och hen flyttar till Stockholm, får du kontrkatet på lägenheten då? 

 

I 9 § kan du läsa om hur noga du måste städa lägenheten innan du flyttar ut. Hur petig får hyresvärden vara? 

 

I 18 § kan du läsa om vad som ska finnas i lägenheten. Om hyresvärden kräver att du ska köpa ett eget kylskåp, vad gör du då? En frys? Persienner? 

 

I 20 § regleras hyran. Vad gäller för andrahandshyra? Får den vara hur hög som helst? 

 

I §§ 23-25 kan du läsa om vad du får och inte får göra i din lägenhet. Vilka rättigheter och skyldigheter har du? 

 

I §§ 39- 41 hittar du bestämmelser för Andrahandsuthyrning. Vad gäller? Vilka risker tar du om du hyr ut din lägenhet i andra hand?

 

I 42 § kan du läsa om skälen för vräkning. När kan du bli vräkt från din lägenhet? 

 

I 44 § kan du läsa om hur du gör om du glömt betala hyran. Hur gör du för att rädda situationen om du slarvat med hyran? 

Sambo, äktenskap och arv

Sambolagen gäller indirekt och kräver alltså ingen handling från din sida. Om ett par bor på samma adress under äktenskapsliknande förhållande så omfattas de av lagen. När ett samboförhållande upphör så blir lagen aktiv. Huvudregeln är att egendom är personlig men kan avtalas att bli gemensam. 

Äktenskapet är däremot en juridisk handling. Den stora skillnaden mot Sambo är att all egendom som inte är avtalad som egen är gemensam. 

Arv följer arvsklasser. I första hand ärver barn sina föräldrar. OM den klassen är tom letar man i nästa, som är föräldrar, sen i syskon, syskonbarn och sist bland föräldrarnas syskon. Kusiner ärver inte i Sverige.

Länk till en bra skrift från Regeringen om arv.

Länk till min powerpoint.

Några läsarfrågor från Svenska Dagbladet.

Fråga 1:

Fråga: Vi har blivit sambos på äldre dagar och äger halva bostadsrätten var. Båda två har numera vuxna barn sedan tidigare förhållanden. Hur vi ska skriva i testamentet så den kvarlevande får bo kvar i orubbat bo?

Vad gäller för barnens arv då? Kan man upprätta ett testamente själv?

Fråga 2:

Fråga: Jag vill helst inte att min bror (enda syskon) ärver mig. Jag har inga egna barn och enbart min mor i livet (95 år). Jag vill att hälften av min kvarlåtenskap går till min gamla gymnasieskola och till mitt tidigare universitet och resterande hälftendel till en god vän som jag inte är släkt med.

Är det möjligt att via ett testamente frånta min mor eller bror deras arvslott/ laglott eller behöver jag sälja fastigheter med mera och skänka behållningen innan min bortgång för att få det som jag vill?

/Anonym

Fråga 3:

Fråga: Jag och min man ska skiljas efter många år tillsammans och vi har inte något äktenskapsförord. Vi är överens om att bostadsrätten ska säljas och har påbörjat diskutera en bodelning.

Till saken hör att min far är gammal och dålig. Om jag får pengar i arv efter det att skilsmässan har gått igenom, har min man någon rätt till dem?

Vi har lyckats läsa oss till att man får ta bort personliga ägodelar från det som ska delas men vad menas egentligen med det?

Min man påpekade häromdagen att eftersom han har betalat en större del av våra gemensamma utgifter, då han alltid haft en högre lön, tycker han att han ska få mer än mig vid bodelningen. Kan det verkligen stämma?

/J

Fråga 4:

Fråga: Vi är ett gift par med två barn, A och B. Under årens lopp har vi fått hjälpa A ekonomiskt och vi räknar inte med att få tillbaka några pengar. Det har med tiden blivit ett avsevärt belopp. Nu vill vi se till så att allt är ”nollställt” inför framtida arvskifte.

Det är väl enklast att vi bara ger B samma summa pengar som A tidigare fått? Eller?

/Kalle

Material hittar du i powerpointen och broschyren från regeringen hittar du här under. 

Jag har spelat in avsnittet om arv för det hann jag inte gå igenom med er: