Valuta och växelkurser

Varje land har en valuta. I Danmark kan du bara handla med danska kronor, i USA med Dollar. Om du ska handla med ett annat land så måste du köpa det landets valuta och sälja din egen valuta. När du växlar från svenska Kronor (SEK) till Euro så säljer du - alltså skapar ett utbud av - SEK och köper Euro. Priset du betalar för "förvandlingen" av dina SEK till Euro är det samma som Växelkursen. En Euro är precis som vilken annan vara som helst - alltså den påverkas av Utbud och Efterfrågan. Om många vill växla från SEK till Euro så ökar utbudet av SEK och efterfrågan på Euro ökar också.

Om du tänker dig att Euro är jordgubbar istället så blir det kanske enklare. Om du kommer ner till Mårtenstorget och ska köpa jordgubbar för 20 kronor så påverkas priset på jordgubbar av hur många det är som vill köpa dem och hur många som säljer jordgubbar på torget. Om du är ensam om att vilja köpa jordgubbar och det finns 100 paket jordgubbar på torget så får du 100 paket jordgubbar för 20 kronor. 
Om det är 100 personer som vill köpa 100 paket så får du ett paket för din tjuga. 

Valutakurser bestäms alltså av förhållandet mellan två valutor. Det här förhållandet kan vara Starkt eller Svagt. Om den svenska kronan är svag gentemot euron så behövs det många små  ynkliga kronor för att bära en euro. Om den är stark behövs det få svenska kronor för att bära en euro. 

Växelkursen 5 SEK = 1 Euro innebär att SEK är stark gentemot Euron.
Växelkursen 10 SEK = 1 Euro innebär att SEK är svag gentemot Euron.

Import och Export

Om den svenska kronan är svag så blir svenska varor billiga för den som har den starka valutan. Det svenska företaget sätter ju sitt pris i svenska kronor. Vi tänker oss att vi har ett svenskt företag som tillverkar cykelbyxor och de vill ha 100 kronor för en lattjo bralla. En modemedveten mustaschprydd tysk som heter Udo vill köpa ett par brallor och får syn på de svenska, tittar på prislappen och räknar om 100 kr till 10 euro (som han kallar för Ojro). Eftersom han är en velig tysk så åker han hem till husbilen och äter kantareller och sparris. Över natten så ändras växelkursen och den svenska kronan blir überstark.

Vår hjälte, Udo, som egentligen jobbar för ett internationellt cykelbralleföretag i Dortmund går nu tillbaka till affären och tittar på prislappen, det står fortfarande 100 kr på prislappen men nu är växelkursen ändrad och 5 SEK = 1 Euro. Nu måste Udo slanta upp 20 Euro för att kunna köpa en cykelbralla. Den svenska varan har blivit dubbel så dyr.

Alltså så ger svag krona att svensk export går bra, det är billigt för andra att köpa svenska varor. En svag valuta gör dessutom att vi får svårt att köpa varor utomlands så konkurrensen från utländska varor blir mindre för svenska företag. 

Stark valuta ger däremot svårigheter för exporten, svenska varor blir dyrare utomlands och vi svenskar får mycket för vår krona och kan handla billigt utomlands. Vid stark valuta så minskar exporten och importen ökar.

 Arbetslöshet

Arbetslöshet kan egentligen vara fyra olika sorters arbetslöshet. 

  1. Konjunkturarbetslöshet. I lågkonjunktur så går arbetslösheten upp. Vissa branscher är mer drabbade än andra därför att när vi blir fattigare så skär vi ner på sådant som vi inte tycker är nödvändigt längre. Då minskar efterfrågan i sådana branscher. Vi kanske inte går på restaurang eller bygger om lika mycket t ex. 
  2. Strukturarbetslöshet. När vissa branscher eller hela sektorer av ekonomin inte längre är lönsamma så ökar arbetslösheten. I Sverige hade vi tex på 60-talet en väldigt stor verkstadsindustri som tillverkade bilar och båtar men under 70-talet så blev vi utkonkurrerade av asiatiska länder och den kunskap som de arbetarna besatt var inte längre efterfrågad. Den här typen av arbetslöshet är besvärligare och tar fler resurser att lösa för ett samhälle. 
  3. Säsongsarbetslöshet. Många branscher är säsongsberoende, det bästa exemplet är väl turismnäringen. 
  4. Friktionsarbetslöshet. Den här typen av övergående arbetslöshet som uppstår när människor byter sysselsättning är omöjlig att få bort och ganska harmlös. Det är också anledningen till varför vi i ett samhälle aldrig kan ha noll arbetslöshet. Ett par procent kommer vi alltid att ha

 

 

 

 

 

 

 

 

Hög- och lågkonjunktur

Ekonomin i ett samhälle går i vågor, cykler, och ibland är det goda tider, ibland är det dåliga tider. På 70-talet när jag växte upp då var det lågkonjunktur minsann, vi små barn gick runt i Staffanstorp och led. Sen flyttade jag till Lund på 80-talet och då var det högkonjunktur. Nu är det ju inte så enkelt att hög- eller lågkonjunktur beror på var jag bor. Det beror på inflation och efterfrågan. 

Hur då? När priserna stiger för mycket för att inflationen tillåts stiga så för färre och färre råd att konsumera. Då minskar efterfrågan och arbetslösheten ökar. Folk blir fattigare och fattigare och går till sist runt i Staffanstorp och lider. När färre handlar så minskar inflationen och till sist så har grejorna blivit så billiga i affären att till och med fattiga lärare kan handla. Då stiger efterfrågan, priserna stiger och alla kan hoppa runt som glada små smurfar i Lund istället. Det har blivit Högkonjunktur igen. 

Video