Studieguide till provet S20C

 

Vi utgick ifrån det ekonomiska kretsloppet och tittade på hur pengar färdas mellan de olika aktörerna. Vi konstaterade att det finns Hushåll, Företag, Kreditinstitut och Offentlig sektor. När vi studerar ekonomi så är vi bara intersserade av hur pengar färdas mellan dessa aktörer. 

Den grundläggande teori som bestämmer om hur pengar färdas mellan aktörerna var den om Utbud och Efterfrågan. Hur mycket vi konsumerar, efterfrågar, en vara påverkar hur stort utbud det finns eller med andra ord hur mycket som företagen producerar. Om det finns för mycket av en vara producerat så sänker företagen sina priser och om det är brist på varan, alltså att efterfrågan är större är utbudet, så stiger varans pris.

Vi tittade sen på Inflation och konstaterade att det är det samma som att pengar tappar i värde. Min tjugokronorssedel har tappat i värde för att jag kan inte köpa lika många varor för den som jag kunde göra tidigare. Inflation är alltså det samma som att priserna stiger utan att varan blir bättre. Exakt samma vara har bara blivit dyrare. 

Ett sätt att styra inflationen var genom att använda räntan. Räntan fungerade som inflationskontroll eftersom räntan påverkar dels hur mycket vi vill spara och dels därför att den kontrollerar hur mycket det kostar att låna pengar. Om vi lånar mycket till en låg ränta så ökar vi vår konsumtion och då ökar vi efterfrågan. Om efterfrågan är större än utbudet så steg ju priserna. 

Multiplikatoreffekten styrde detta, alltså att om jag handlar något på ICA så får affärens ägare mer pengar att anställa människor för och då får t ex gubben i charken pengar som han kan gå på teater för vilket då teaterchefen kan köpa snask för och så vidare. Alltså så sprids pengar ut i samhället om vi konsumerar. Samma sak händer om jag låter bli att handla. Alltså om vi gör lånen dyrare så konsumerar vi mindre och efterfrågan minskar och då är utbudet större än efterfrågan och priserna sjunker. 

Dessa ändringar i efterfrågan och utbudet skapar konjunkturer. Vi har ibland lågkonjunktur och ibland högkonjunktur. Tricket för en finansminister är att försöka jämna ut topparna och dalarna. 

Till sist så tittade vi på hur valutan påverkar importen (hur mycket vi köper utomlands ifrån) och exporten (hur mycket vi säljer till utlandet). Om vi har en svag valuta (alltså många svenska kronor behövs för att bära en Euro) så hade vi dyr import och bra läge för exporten. Det är så därför att tysken som kommer till en svensk affär får många svenska kronor för varje euro och alltså inte behöver betala så många euro för att få ett hundra svenska kronor. Jag däremot som kommer med mina svenska kronor och ska betala en euro för en pilsner får ju betala många svenska kronor innan jag har fått min euro/pilsner. 

Om vi hade en stark krona så behövde vi få svenska kronor för att betala för en euro. Varje svensk krona är stark som Läderlappen nu nämligen. Det betyder att importen bir billigare men exporten går sämre. Tysken som kommer till en svensk affär får ju färre svenska kronor för varje euro och då blir ju t ex 100 svenska kronor dyrare, det behövs helt enkelt fler euro för att få ihop till hundra svenska kronor. Min pilsner i Tyskland blir ju däremot billigare. 

Om importen och exporten ändras så påverkar det ju inflationen eftersom det påverkar efterfrågan i Sverige. Om vi har svag krona och exporten går bra därför att svenska varor är relativt billigare i Tyskland så anställer de svenska företagen fler som får lön och som kan konsumera sina pengar i Sverige, efterfrågan ökar också inhemskt alltså. Importerade varor är däremot dyrare och det gör att vi slipper konkurrens från utlandet på varor som vi kan tillverka hemma. Varor som vi måste importera blir dyrare och vi importerar alltså också inflation. Svag krona leder alltså till ökad inflation. 

OM man vill ha en ytterligare förklaring kan man läsa i boken men har man förstått utifrån mina presentationer och mitt material så räcker det. 

Sidor i boken:

Kretsloppet, utbud och efterfrågan, prisbildning sid 330 - 337 

Inflation sid 352 - 354

Arbetslöshet s 355 - 356

Räntan s 361 - 362

Konjunkturer sid 349 - 351

Valuta s 364