Adjunktens olika sidor

Adjunktens olika sidor

Studieguide till provet 

Medeltid till kungavälde:

  • Hur styrdes ett feodalt samhälle? Varför gick de olika grupperna med på detta? Vad hade de att vinna på feodalismen?
  • Varför förlorade adeln inflytande?
  • Hur växte städerna fram?
  • Varför hade Kyrkan så stor makt i det medeltida samhället?
  • Hur utnyttjade Kungen städernas framväxt?

Upplysningen:

  • Varför "uppstod" Upplysningen?
  • Hur ledde de naturvetenskapliga upptäckterna till Upplysningen?
  • Hur påverkade Reformationen Upplysningen?
  • Vad är Naturrätten?
  • Vad menade Voltaire med att Förnuftet ska styra? 
  • På vad sätt kan man kalla Rousseau för revolutionär?

Videoinspelning av Upplysningen:

 

Ideologierna:

  • Vilka är de tre ursprungsideologierna?
  • Vilka historiska händelser har dessa tre sina rötter i?
  • En ideologi besvarade tre frågor enligt min powerpoint. Vilka?
  • Hur besvarar Konservatismen och Liberalismen dessa frågor?
  • Karl Marx pratade om människan som objektskapande, vad menade han med det?
  • Hur menar Marx att arbetarklassen blir utnyttjad av kapitalismen?
  • Vad är den stora skillnaden mellan kommunism och reformsocialism?

 

 

Details
Hits: 1146

Ideologierna

Min presentation kan du ladda hem här. Socialismen finns inte med än så länge. 

KLICKA HÄR OCH LADDA HEM DEN.

Details
Hits: 1118

Upplysningens idéer.

Förra lektionen så tittade vi på hur kungamakten utnyttjade städernas framväxt för att stärka sin makt. Idag ska vi titta på hur idéer kring hur människan styrs. 

Jag använde den här powerpointen. (KLICKA HÄR)

Artikel om Rousseaus kvinnosyn (klicka här)

Details
Hits: 1317

Övergången till kungligt envälde.

Jag pratade kring den här powerpointen. 

Jag pratade om hur det medeltida samhället var uppbyggt kring familjeband och lojaliteter. När det inte finns en centralmakt så är det det mest logiska sättet att bygga ett samhälle. Kungen och Adlen hade ett gemensamt intresse av att hjälpa varandra. Kungen kunde styra och behålla makten och adelsmännen fick beskydd från andra adelsmän och hjälp om deras bönder gjorde uppror. Även bönderna vann beskydd av att underordna sig adeln och kungamakten. Kyrkan var den tidens kunskapsbank och Ärkebiskopen hade direktkontakt med Påven i Rom. Påven och den katolska kyrkan var den enda makthavaren som hade kontakter över hela Europa. Påven hade dessutom "kontakt" med Gud och kunde ge Kungen moraliskt rätt att göra vad Kungen ville. Kyrkan spred också kunskap i Europa.

Befolkningsmängden påverkar ekonomin och därmed maktförhållandena. Om befolkningen ökar så blir det mer konkurrens om jorden. Bönderna får svårare att lämna en elak adelsman eftersom det inte finns plats hos någon annan. Den som äger jorden har mer makt alltså. Mer människor betyder större marknader och en ökande marknad dock. Fler människor kan köpa dina skor om du är skomakare helt enkelt.

Om befolkningen minskar så minskar också konkurrensen om jorden. Efter Digerdöden t ex så blev många gårdar och åkermarker tomma och kunde tas i anspråk av andra. De som överlevde fick det bättre. De bönder som inte trivdes med sin adelsman kunde enklare söka sig till andra områden och enklare få plats där. Adelns makt minskar alltså relativt under perioder av befolkningsminskning. 

Städer växer fram på marknadsplatser när jordbruket specialiseras. Istället för att alla byar ska producera alla varor som de behöver så kan t ex den by som har bäst förutsättningar för att ha en kvarn ha en mjölnare med den som har bäst åkersmark för vete kan odla det. Det smidigaste är att man möts halvvägs och där blir en marknadsplats. 

Dessa marknadsplatser växer till städer och Kungamakten ser en möjlighet att beskatta dem och ge skydd tillbaka. Med pengar från handel kan kungarna bygga upp arméer och skapa förutsättningarna för en centralmakt. 

 

Details
Hits: 1456